Kassettbandets oväntade återkomst är ett motstånd mot Spotify
I en samtidsdebatt som också domineras av streamingtjänsternas påverkan på vår musikkonsumtion, så påminner kassetten om att utvecklingen aldrig är så enkel och att gamla medier alltid lever ett eget liv, skriver Lisa Ehlin.
Runt 00-talet förutspåddes kassettbandets död. I mainstream-kulturen stämde denna utveckling. Men sedan dess har nostalgin för millennieskiftets estetik, film och populärkultur bara ökat.
För efter vinylskivans återkomst som analog kontrast till den digitala streamingkulturen fick också kassettbandet en oväntad renässans.
En tanke Walter Benjamin kallar återverkan, att alla nya medieformer bygger på tidigare teknologier. Digitalt och analogt får sina funktioner i ljuset av varandra.
I Wim Wenders film ”Perfect Days” ser vi den japanska kultskådespelaren Koji Yakusho leva ett minimalistiskt liv i Tokyo som toalettstädare. Varje morgon går han igenom sina morgonritualer som alltid innefattar att välja musik i sin bil på väg till jobbet, i form av kassettband.
Varje helg tar han hand om sina kassetter, spänner banden med hjälp av en blyertspenna, tar fram sin bandspelare och lyssnar med slutna ögon. Hans unga kollega behöver pengar och vill sälja hans älskade Lou Reed och Patti Smith-kassetter.
Butiken som säljer begagnade kassetter vill köpa en för så mycket som 12.000 yen (nästan tusen kronor). En ung kvinna som dejtar kollegan har aldrig hört ljudet från kassett förut, och kommer tillbaka Yakushos bil för att få lyssna på hans kassetter för att hon tycker så mycket om kassettbandets ljud.
Mediet får här symbolisera ett enklare liv. Ett analogt liv.
Kassettbandets återkomst
Återkomsten av kassettband har inte heller gått den amerikanska popkulturen obemärkt förbi.
Men det är inte bara i öppet nostalgiska sammanhang, som i tv-serien ”Stranger Things” eller Starlords gamla Walkman i superhjältefilmen ”Guardians of the Galaxy”.
Även samtida världsartister som Billie Eilish, Harry Styles, Lady Gaga och Taylor Swift har alla släppt sina senaste album på kassett. Besöker du en kpop-butik finns ofta samtliga artister och gruppers nya album i kassettformat.
Det har inte sålts så mycket kassetter sedan 2003, och enligt Luminate Data har USA sett en ökning av kassettförsäljning med 443 procent sedan 2015.
Under 2023 kom också två böcker på temat, ”Unspooled” av Rob Drew and ”High Bias” av Marc Masters.
Analog films kontrast till digital video
Även dokumentären ”Flipside” från 2023 lyfter fram kassettbandet genom att jämföra det med analog films kontrast till digital videos konstanta presens.
Det digitala verkar obegränsat, utan slut. Men du kan se om en kassett blivit spelad oräkneliga gånger, eller aldrig.
Musikjournalisten Rob Sheffield noterar detta i en dokumentär från 2016 med att ”kassetter är märkta på samma sätt som våra kroppar, av den tid och de rum de passerat”.
Kassetten dyker också upp i ett populärt koreanskt drama från 2023. I ”A Time Called You” reser huvudkaraktärerna i tiden, från 2023 till 1998, med hjälp av ett kassettband med sydkoreanske artisten Seo Ji-won och en Walkman.
Kassetten och bandspelarens analoga kvaliteter får i den här berättelsen också en avgörande roll, genom att om just dessa artefakter förstörs, så bryts länken mellan världarna.
I en tid av Spotify är tillgången till streamingen det omvända, du kan streama från nästan vilken dator eller telefon som helst. Men för karaktärerna i det koreanska dramat får kassetten en unik och singulär ställning, och inget annat kan ersätta dem.
Portabel musik
Kassettkulturens återkomst har pågått längre än de senaste åren, och häktar givetvis i den större kulturens vurm för äldre medier, Dark Academia, handskrift och manuella praktiker.
Men dess avtryck just nu, som den ultimata kombinationen av portabel musik och intim autenticitet gör att det nu börjar märkas ännu tydligare.
Kultursociologen Benjamin Duster noterar också i sin avhandling om kassettkultur från 2021 att kassetten fått ett fysiskt värde som en slags hybrid, där uttryck, estetik såväl som social interaktion bibehålls.
Enligt Dusters intervjuer, primärt från Japan, Australien och USA, symboliserar kassetten en ”visual turn” där de blivit en kulturell valuta och taktil ritual i DIY-scener runtom i världen.
Kassettens funktioner har också en mer konkret fördel för en musikindustri i kris. I en artikel i The Guardian noteras hur, relativt LP-skivor, kassetter är ganska billigt att köpa från en liten artist via exempelvis Bandcamp.
Att producera kassettband för distribution är också betydligt billigare och snabbare, och skulle kunna bidra till att mindre akter återigen kan få kontroll över inte bara spridning av sin musik, utan också ersättning.
Hardcore-musik på kassett
Många mindre bolag runt om i världen, som Utarid Tapes i Kuala Lumpur, har släppt hardcore-musik på kassett sedan 2005.
Som kronan på verket lanserade det franska bolaget Recording the Masters, som producerar högkvalitativa kassetter med och av artister, sin egen version av en Walkman 2022.
Kassettens seglivade existens vittnar inte bara om en trend, utan om en ständig längtan efter något konkret.
I en samtidsdebatt som också domineras av streamingtjänsternas påverkan på vår musikkonsumtion, så påminner kassetten om att utvecklingen aldrig är så enkel och att gamla medier alltid lever ett eget liv.
Kassettens begränsade och imperfekta charm påminner oss om att historien aldrig är riktigt så linjär.