Volvos vd tjänar som 114 industriarbetare: ”Gapet har ökat enormt”

Inflation, lågkonjunktur och pandemi har slagit hårt mot ekonomin i många hushåll. Men det märks inte på de ersättningar som storbolagens direktörer får.

En vd på ett av Sveriges 50 största bolag tjänade i genomsnitt lika mycket som 67,2 industriarbetare år 2022, enligt LO:s rapport Makteliten.

”Helt orimligt”

Men många vd:ar tjänade betydligt mer än så. Volvo AB:s vd Martin Lundstedt fick 46,7 miljoner i inkomst av tjänst och 51,9 miljoner i sammanlagd inkomst, enligt rapporten. 

Det innebär att han tjänade lika mycket som minst 114 genomsnittliga industriarbetare om man bara räknar inkomst av tjänst.

– Det är klart att det är helt orimligt, säger Tommy Näslund klubbordförande för IF Metall på Volvo Lastvagnar i Umeå.

– Kan någon vara värd 114 arbetarlöner? Jag tror inte att någon arbetare skulle svara ja på den frågan, tillägger han. 

Volvo cars vd tjänade 73,1 miljoner år 2021, vilket är året som används i rapporten eftersom företaget fick ny vd under 2022. Det innebär att dåvarande vd:n Håkan Samuelsson tjänade lika mycket som 179 industriarbetare. 

– I mina ögon finns det ingen som är värd de pengarna, men det är ändå inte så enkelt, säger Adrian Avdullahu, klubbordförande för IF Metall på Volvo car.

– Vi lever i en globaliserad värld och då kanske man får betala det för att hitta någon som är kompetent och som leder bolaget på ett sätt att vi går framåt och så att medlemmarnas jobb tryggas.

Han tjänade mest

Mest av alla tjänade dock Hexagons vd Ola Rollén som avgick under året och fick två årslöner, 88 miljoner i fallskärm enligt Dagens industri. Totalt fick han 187,1 miljoner, enligt LO-rapporten, vilket motsvarar 457 industriarbetare.

LO har följt utvecklingen av maktelitens inkomster från 1950-talet och framåt. Årets inkomstgap är det näst högsta som uppmätts. Bara 2021 var skillnaderna mellan arbetare och direktörer större.

Tommy Näslund på IF Metallklubben i Umeå är upprörd över att utvecklingen går mot allt större ojämlikhet. 

– På 1980-talet var det ganska jämlikt mellan arbetare, tjänstemän och chefer i Sverige, men sedan dess har gapet ökat något enormt, säger han.

Då var skillnaderna som minst

År 1980 var skillnaderna som minst enligt LO:s rapport. Då tjänade toppbolagens vd:ar i genomsnitt lika mycket som 9,1 industriarbetare, nu är siffran alltså 67,2.

– Vi måste prata mer om det här och det måste synas mer i medierna. Jag tror inte folk känner till hur ojämlikt det blivit, säger Tommy Näslund. 

Även LO:s ordförande Susanna Gideonsson upprörs över hur vanliga anställda fått det allt tuffare och att nedskärningar sker i vård och skola samtidigt som de rikaste ökar sina inkomster.

– Det måste inte vara så här. Fler måste bidra för att Sverige ska fungera. Vi vill se ett slut på extrema VD-ersättningar och utdelningsfester på vanligt folks bekostnad. Vi vill se en skattepolitik där även de rikaste bidrar efter förmåga till hela Sveriges välfärd, säger hon i en kommentar till rapporten.