Att dela ut 27 miljarder kronor till ägarna var ett bra och viktigt beslut. Det tycker storbanken SEB:s chef Johan Torgeby.

– De behöver också få sina inkomster, för det är tufft där ute.

Ja, det är tufft. I förra veckan kunde Statistiska centralbyrån berätta att hushållens ekonomiska standard sjunkit för första gången sedan 1990-talet. Det handlar om inflationen förstås och om de skenande räntorna.

Tufft – men det är i dessa räntekostnader som SEB hittar stålarna som de ska strössla över sina ägare.

Det kan man se i hur räntenettot, det vill säga vad banker tjänar på skillnaden mellan in- och utlåningsräntor, växer. På ett år har till exempel SEB:s räntenetto ökat 42 procent. I kronor är det 48 miljarder.

SEB inte ensamma om utdelningsorgie

Men SEB är förstås inte den enda bank det går bra för. De är heller inte ensamma om att ladda för utdelningsorgie.

Swedbank – där räntenettot ökade med 54 procent – planerar man att dela ut 17 miljarder till sina ägare.

Och enligt affärstidningen Bloombergs beräkningar kommer de svenska storbankerna att ge ut omkring 90 miljarder i utdelningar 2024. Det är 17 miljarder mer än i fjol.

Det här är alltså pengar bankerna inte tycker att de behöver själva. Inte som buffert i den händelse det blir riktigt svettigt någon gång.

Och pengarna ska absolut inte komma kunderna till del genom, tja, sänkta låneräntor eller höjda sparräntor. Nej allt ska aktieägarna ha.

Kan ingen politiker se vad som händer?

Att bankirerna agerar så där kanske man får acceptera. De är ju trots allt i branschen för att de brinner för girigbukarnas rätt i samhället.

Men politiken? Finns det ingen liberalpartist, moderat, sverigedemokrat eller kristdemokrat som kan se att bankernas 90 utdelningsmiljarder hade gjort större nytta någon annanstans?

Samtidigt i verkligheten: Allt fler barn vräks. Tågen står stilla. Skolorna riskerar rekordvarsel.

Den sammanlagda skulden till Kronofogden slår rekord på 119 miljarder. Nu är över 417 000 personer registrerade hos fogden.

Välfärden går på knäna och i år räknar SKR med ett underskott på 24 miljarder kronor för regionerna. Och så var det där här med beredskapen och försvaret.

Kanske, kanske, kanske hade vår håglösa finansminister Elisabeth Svantesson kunnat göra något väsentligt så att bankerna tog sin del av ansvaret. Men nej.

SD och regeringen har avvisat alla förslag

Regeringen och SD har kraftfullt avvisat alla förslag om använda SBAB för att förbättra konkurrensen på bolåneområdet.

Socialdemokraternas förslag om en skatt på räntenettot är man våldsamma motståndare till.

Att skatten skulle gå att undvika genom att sänka räntan på bolån eller höja räntan på sparkontona låtsades ingen om. 

Så nu blir det tårtkalas på Swedbanks, SEB:s och de andra storbankernas bolagsstämmor. Och det är låntagarna som betalar. Efter att bankirerna skinnat dem.

Finns det någon rättvisa hinner åtminstone grädden surna.