Miljonärer på H&M och Spotify har SD och regeringen – vi andra får se efter varandra
Musikhjälpens programledare slog huvudet på spiken, skriver Arbetets ledarskribent.
I söndags avslutades Musikhjälpen, Radiohjälpens årliga kampanj för att samla in pengar till ett välgörande ändamål.
Trots kärva ekonomiska tider och historiens minsta värdstad samlades det in imponerande dryga 59 miljoner under parollen ”Ingen ska behöva dö av hunger”.
För ett par dagar sedan konstaterade Konjunkturinstitutet, KI, att priserna på mat höjts mer i Sverige än i jämförbara länder.
Den inflationseffekt man skyllt på har överdrivits och matjättarna har på så vis kunnat lämpa över kostnadsökningar på konsumenterna.
Höga låneräntor – låga sparräntor
Även bankerna har agerat på liknande vis. Deras sparräntor ligger kvar på låga nivåer, räntorna har kryddats lite extra och på så vis har de gjort stora vinster i karga tider.
Någon reglering eller extrabeskattning har det inte varit tal om för Tidölaget.
De har svarat med att sänka skatten för höginkomsttagare och verkar hoppas på att resten löser sig självt. Dra ner på värmen, förbered er på ekonomisk vinterkyla.
Men KI konstaterar också att det nalkas lågkonjunktur och inför detta har många företag valt att kapa i sin bemanning.
Spotify har sagt upp var sjätte anställd. H&M har uppmärksammats då de, trots fina resultat, valt att hyvla trogen personals arbetstid.
H&M hyvlar – men höjer toppens lön
Handelsnytt rapporterar samtidigt att H&M-toppen Filip Ekvall fick ett lönepåslag på hisnande 55 procent.
Industrimärket i år låg på dryga 4 procent, vilket inneburit reallönesänkningar för de allra flesta svenskar. Näringslivets högdjur har alltså sluppit göra avkall på sitt goda leverne.
Parallellt med denna vinstfest pågår alltså den dyra verklighet som drabbat majoriteten.
Samtidigt försöker man smutskasta idéer om att gå samman, göra motstånd och kräva lön att leva på och i alla fall smulor av den vinstkaka som bakas på svenska löntagares ryggar.
Och svenska brödköer ringlar sig långa kring stadsmissionen, kyrkor och församlingshem. ”Nu skäms man inte längre, det är så många som sitter i samma båt”, konstaterar Sveriges Stadsmissioner i sin årliga fattigdomsrapport. Rekordmånga söker hjälp. Även svenskar med jobb.
Regeringen vill ha svaga skyddsnät och fack
Nu lackar det mot jul och då tinar många svenskar, iskallt samhällsklimat till trots. Trots kostnadsökningar på, tja, det allra mesta verkar det ändå finnas lite köpkraft kvar hos de svenska hushållen. Dryga 59 miljoner till Musikhjälpen är ingen liten sak.
Det är på intet sätt fel att samla in pengar till välgörande ändamål utanför landet gränser, tvärtom är det både rimligt och rätt.
Men någonting skaver i att vi som befolkning röstat fram ett styre som skär ner stödet till behövande runtom i världen och som dessutom tillåter denna hänsynslösa snedfördelning av tillgångar på hemmaplan.
Och den nationella strategi, för att inte säga krisplan, mot fattigdom som efterfrågats av bland annat stadsmissionen har vi inte sett en skymt av.
Tvärt om ska man skära ner på den sociala tryggheten som finns till för de mindre bemedlade med en hand och slå ner på facken, som ser efter löntagarnas intressen med den andra.
Viljan att förbättra finns
Handeln går som på räls och matjättarna skrattar sig lyckliga. När den givmilda julstämningen slår till så blir det både skinka, korv, julklappar – och välgörenhet. För tillgångarna finns ju, det märks inte minst på börsen och på alla bonusar som rullas ut. Och viljan, den verkar det inte heller vara något större fel på.
Ändå röstas politik som gynnar fåtalet fram. Det lockar kanske med sänkt skatt på snus, slopat danstillstånd och utredning på utredning på utredning. Och företagen gör det företagen alltid gjort; de ser efter sina vinster och sina aktieägare.
Sänkt skatt på ISK (om det nu blir av, denna gång) inte kommer att rå på hungrande människor vare sig i Sverige eller bortom våra gränser. Vi kan med andra ord inte förvänta oss särskilt mycket av sittande regering. Och att förlita sig på att en direktör ska vilja dig väl är lika naivt det.
Faktum kvarstår: både miljonärerna och människorna i våra svenska brödköer blir fler. Och de fackförbund som många gärna vill kalla maktgalen maffia plockar håller emot och plockar upp spillror av de människor som hamnar i kläm när det ska effektiviseras och dras åt.
”Vi behöver inga miljonärer, vi behöver bara gå samman”, proklamerade programledarna på Musikhjälpen gång på gång under veckans gång. Här någonstans önskar jag en pollett trillade ner hos fler.