58 miljarder för Nordea. 36 miljarder för SEB. 32 miljarder för Swedbank. Och så 27 miljarder för Handelsbanken.   
 
Ett riktigt kanonår är snart slut för de svenska storbankerna. Under årets första nio månader gjorde man 153 miljarder – 153 000 000 000 kronor – i vinst.

Redan i slutet av september i år hade man tjänat mer än man gjorde under hela fjolåret. Och det var inget särskilt kämpigt år för bankerna. 

Alla fyra storbanker har höjt sina vinstmarginaler med minst fem procenterenheter och ligger nu kring 20 procent. Det är historiskt höga siffror som påminner om situationen innan krisen på 00-talet. 

Mycket vill ha mer

Men vi befinner oss inte innan en kris. Vi är mitt i en kris. Reallönerna har fallit, byggandet har tvärstannat, matpriserna stiger, hjälporganisationer larmar om att köerna till soppköken växer, bolåneräntorna skenar och arbetslösheten stiger. 

Men krisen märks, som sagt, inte hos våra svenska storbanker. Och de enorma pengar de tjänar på sina kunder tänker de inte spara. Nej, allting pekar på att allihop – från Handelsbanken till Swedbank – kommer att dela ut minst hälften av årets vinst till sina aktieägare.

Det kommer innebära rekordmycket pengar till några av landets absolut rikaste människor när utdelningssäsongen drar igång i början av nästa år.  

Det kan man tänka på när Riksbanken i slutet av den här månaden – sannolikt – höjer räntan en gång till.  

Poängen med räntehöjningarna är att Riksbanken vill att människor ska konsumera mindre och spara mer för att ekonomin ska kylas ned.

Vad gör storbankerna då? De höjer bolåneräntorna men inte sparräntan. De gör ränteintäkterna till vinst och blåser ut det på sina aktieägare.  
 
Så slår man sönder räntehöjningarnas effekt på ditt och mitt sparande – och så ser man till att Riksbanken fortsätter att höja räntan.

Högern värnar bankirerna

Så här kan vi faktiskt inte ha det längre. I andra länder där räntorna rakat i höjden har lagstiftarna infört särskilda skatter för att omfördela bankernas resurser till medborgare som inte har det lika fett som bankdirektörer.  

När Socialdemokraterna föreslog en skatt på räntenettot – alltså det banken tjänar på in- och utlåningsräntor – vrålade storbankscheferna rakt ut.

Snart stämde högern in. Att skatten skulle gå att undvika genom att sänka räntan på bolån eller höja räntan på sparkontona låtsades ingen om. 

Men vill högern inte beskatta bankerna kan de väl göra något annat? Konkurrensverket och Finansinspektionen kan bli mycket tuffare mot bankernas skojarräntor.

Statliga banken SBAB kan få rejäla förutsättningar att utmana storbankernas oligopol. 
 
Men nej. När Moderaterna styr landet genom en kris ska de rikaste värnas till varje pris som helst.