I morgon, onsdag, återupptas förhandlingarna mellan Tesla och IF Metall. Då möts de tillsammans med medlarna, enligt uppgift till Arbetet. Samtidigt utökar IF Metall sitt strejkvarsel, rapporterar TT. Den strejk som nu pågår bröt ut redan i fredags. I nästa vecka kan dessutom strejk bryta ut på Klarna.

Framför allt Teslas agerande, men bitvis även Klarnas, under själva konflikten får facket att gå i taket. Men delar av det som brukar förväntas på svensk arbetsmarknad är reglerat i överenskommelser snarare än lagstiftning, så rent juridiskt finns det bitvis spelrum för arbetsgivare som inte bryr sig om överenskommelserna. I andra fall är det oklart vad som gäller.

Så här testas gränserna just nu – och så regleras agerandet:

1. Strejkbryteri

Tesla har planerat för strejkbryteri, det har Arbetet fått bekräftat av en anställd. Enligt Dagens Arbete har strejkbrytare också anlänt till verkstäderna. Det är alltså personer som ska göra de strejkandes uppgifter.

Få saker väcker mer facklig ilska. Strejkbryteri var vanligt för hundra år sedan, men i dag väntas arbetsgivare i Sverige avhålla sig från det. IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä sa förra veckan till Arbetet att det vore helt unikt om Tesla organiserade det.

– Det var sådant arbetsgivarna höll på med på 1920- och 1930-talet men avstod från i och med Saltsjöbadsavtalet 1938.

Men det finns ingen lagstiftning som hindrar någon från att vara strejkbrytare, eller företag från att anlita strejkbrytare. Arbetsgivarorganisationen Almega betonar i sin konflikthandbok för medlemsföretagen att strejkbryteri är ”ett moraliskt begrepp, ingen juridisk term”.

För den enskilde kan konsekvensen bli att man utesluts om man är medlem i facket. Ett företag som anlitar strejkbrytare kan vänta sig att den fackliga sidan trappar upp konflikten. 

2. Dra in förmåner

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka säger att medlemmar berättat att arbetsgivaren sagt att de som går ut i konflikt kommer bli av med förmåner så som deltagande i ett aktieprogram.

I det här fallet finns det lagstiftning som IF Metall kommer hävda att företaget brutit mot om förmåner verkligen dras in.

– Om man gör så är det en föreningsrättskränkning. Det är ett sätt att försöka få folk att inte ställa upp på en konflikt. Det strider mot medbestämmandelagen och är skadeståndssanktionerat. Vi kommer inte acceptera sådant, säger Veli-Pekka Säikkälä. 

Han säger också att en poäng med att ta strid för kollektivavtal är just att arbetsgivaren inte ska kunna dra undan förmåner ensidigt, att villkoren ska regleras. 

3. Kontrollera vilka som ska strejka

Både hos Tesla och Klarna har arbetsgivaren försökt samla in uppgifter om vilka som ska delta i strejkerna. 

IF Metall hävdar att det inte går att samla in uppgifterna utan att bryta mot GDPR.

– Vi tycker att vi har rättsligt stöd för att de gör fel, sa också Unionens förhandlingschef Martin Wästfeldt till Arbetet på måndagen, om Klarnas agerande.

Men här är Tesla och Klarna långt ifrån ensamma om att utmana fackets uppfattning om vad som gäller. Arbetsgivare med kollektivavtal har ofta agerat på liknande sätt när det varit konflikter på gång, vilket har lett till facklig ilska. Arbetsgivarsidan brukar hävda att de har rätt att samla in uppgifterna i den här situationen för att kunna planera verksamheten.

Per Ewaldsson, chefsjurist på Medlingsinstitutet, sa på måndagen till Arbetet att det inte är helt enkelt att svara på vad som gäller i slutänden. Man kan fråga sig vad arbetsgivaren har rätt till utan att göra sig skyldig till föreningsrättskränkning eller GDPR-brott

– Hur det ligger till med dessa saker i den aktuella situationen har dock jag ingen uppfattning om, säger Per Ewaldsson.