Hannes Nykänen är en av Svenskfinlands främsta nutida filosofer.

Nykänens moralfilosofi bygger på samvetsetik, en etik där det rätta handlandet utgår från individens samvete.

Eftersom moralens utgångspunkt finns i individen är dess fiende kollektivet. Nykänen menar att uppgå i ett kollektiv innebär att man förtränger sitt samvete.

I en samtid där en sektliknande stämning råder är Nykänens röst behövlig. Det är en som betonar individen och det moraliska ansvar denna har mot andra.   

SVT sände nyligen dokumentären Russell Brand och kvinnorna. Dokumentären kretsar kring de anklagelser om sexuella övergrepp som riktas mot komikern.

I dokumentären berättar en före detta assistent om hur Brand i rollen av programledare valt ut kvinnor ur publiken assistenten skulle sätta honom i kontakt med. Anklagelserna handlar även bland annat om maktmissbruk och om olämpligt beteende som att i arbetssammanhang bära enbart underkläder.

Men det handlar också om fall av regelrätt våldtäkt.     

Misstror media

I slutet av dokumentären lyfts hur Russell Brand sedan början av 10-talet har profilerat sig som en alternativ intellektuell på sociala medier.

Brand har i rollen diskuterat substansmissbruk och andlighet, men Brand har kanske främst framfört konspirationsteorier, huvudsakligen riktade mot traditionell media. 

Russell Brand har efter anklagelserna fått uppslutning av många av sina följare. I sociala medier menar många att anklagelserna är en komplott mot honom.

Att Brand lämnat traditionell media är den främsta anledning till uppslutningen. Eftersom han uppmanat till ett ifrågasättande av mediernas narrativ tror de inte på vad utpekad media som rapporterar. 

För Hannes Nykänen är kollektivet ett medel till att frånsäga sig skyldigheten till att göra moraliska reflektioner.

Kollektivets uppsättning av regler ersätter samvetet efter förträngningen. Att så som Russell Brand använda sig av ett konspiratoriskt anslag är en utmärkt, cynisk metod till att skapa ett kollektiv med en illusion av individualism.

Människor som betraktar sig som självständiga tänkare, samtidigt som de går en annans ärenden. 

Övergrepp mot 16-åring

I Russell Brand och kvinnorna inkluderas ett klipp från Russell Brands Youtube-kanal. Där menar Brand att medierna blåser upp somliga historier medan andra förbises.

Har man köpt idéen om Brand som sanningens röst är föreställningen att historierna om Brands övergrepps tillhör de som blåsts upp nära till hands.

Att Brand som 31-åring beskylls för att ha inlett en relation med en 16-årig flicka som slutade i ett övergrepp betraktas då som en smutskastning.

Vore dessa moraliska individer i Hannes Nykänens bemärkelse hade de stannat vid den uppgiften för att reflektera. Men Russell Brands narrativ om medierna leder till att hans försvarare avfärdar anklagelserna.

Om de nu var så självständiga som de anser sig vara borde försvararna ifrågasätta hur Brand i slutet av dokumentären menar på att anklagelserna är en koordinerad attack. 

En falsk intellektuell för en ny tid

Russell Brand har i rollen av ”sanningssägare” i någon mån modellerat sig efter 1900-talets offentliga intellektuella så som bland annat Gore Vidal och James Baldwin.

De skulle analysera och kommentera dagsaktuella händelser på ett sätt som var på en gång påläst och utåtvänt.

Deras grundade åsikter var inte riktade mot en liten elit utan mot den breda massan. Syftet med det var att bidra med tankar för andra att bemöta och reflektera kring.

Intellektuella röster i offentligheten behövs för att upprätthålla moraliska medvetenhet av det slag Hannes Nykänen förespråkar.

I sociala medier har Russell Brand diskuterat ämnen som även Vidal och Baldwin tog upp som bland annat ekonomisk ojämlikhet, korruption och kapitalism.

Brand skiljer sig dock på ett betydande sätt som intellektuell: Brands tankar är inte menade att bemötas. De blir alla del av en enhetlig historia.

Kritiserar man en sak Brand framför kritiserar man hela det konspiratoriska narrativet.

Varnar varandra på WhatsApp

Att media blåser upp somliga historier kan vara sant. Men det utesluter inte existensen av Whatsapp-grupper där kvinnliga komiker varnar varandra för Brand, vilket tas upp i dokumentären. 

Några anammade sannolikt vad James Baldwin eller Gore Vidal sade och skrev, men inte på det sätt som de som nu kommer till Russell Brands försvar gjort.

Detta då varken Vidal eller Baldwin skapade enkla och alltomfattande narrativ. Deras syfte var trots allt inte att skapa en lojal följarskara.

De var idémässigt spretiga individer utan den farliga koherens sektbyggande kräver.

De var i likhet med Hannes Nykänen och i motsats till Russell Brand sanna intellektuella.

Sådana ägnar inte år att skapa en lojal följarskara som oreflekterat beskyddar en mot brottsanklagelser.