Får chefen övervaka dig via gps? Snart prövas frågan
Gps-övervakning på jobbet är vanligt. Men är det lagligt? Snart prövar Arbetsdomstolen för första gången frågan.
2019 varnades sex parkeringsvakter i Stockholm. Bevakningsföretaget där de var anställda hävdade att p-vakterna tagit för långa raster.
Men hur kunde arbetsgivaren ha koll på pauserna?
Enligt bevakningsföretaget kom uppgifterna ”från en medborgare som sett p-vakterna sitta länge och som undrade om det var det här som skattepengarna skulle gå till”, rapporterade Transportarbetaren.
Men parkeringsvakterna hade en annan teori: Att chefen hade spionerat på dem via gps.
Varje steg övervakas via gps
Sedan tio år tillbaka övervakas varje steg p-vakterna tar via gps i telefonen. Initiativet kommer inte från bevakningsbolagen där p-vakterna är anställda utan från beställaren Stockholms stad, som upphandlar parkeringsövervakning.
Staden ska i realtid ”kunna se var samtliga parkeringsvakter befinner/befunnit sig”, står det i upphandlingsavtalet. Informationen ska lagras ”minst sex månader bakåt i tiden”.
– Vi har haft den skrivelsen i alla våra avtal sedan juni 2013. Anledningen att vi använder det här är att vi vill säkerställa att alla gator får en jämn parkeringsövervakning, säger Jacob Jonsson, avtalscontroller på trafikkontoret i Stockholms stad.
– Vi ser bara en prick på en karta och kan inte koppla ihop det med en riktig person. Däremot kan vi fråga bevakningsföretaget vilka de schemalagt i ett område så kan de göra en utredning. Men det är inte så vi använder systemet även om det är tekniskt möjligt.
Transport: Olaglig övervakning
Fackförbundet Transport anser att gps-övervakningen strider mot EU:s dataskyddsförordning GDPR.
– Den upphandlande parten kringgår lagen genom att ställa krav på att utföraren ska realtidsövervaka, säger Gustaf Järsberg, central arbetsmiljösamordnare på Transport.
– Kan man sätta ett sådant krav i en upphandling? Det tror jag inte man kan. Så man skulle också kunna anmäla Trafikkontoret till Upphandlingsmyndigheten, det har vi funderat på.
Hur gps-övervakning får användas i arbetslivet är oklart. Sedan dataskyddsförordningen infördes i 2018 har frågan aldrig prövats juridiskt. Men i oktober tar Arbetsdomstolen upp ett mål där Unionen stämt ett it-företag som närgånget övervakat sina fälttekniker.
– Det här är det första ärende vi fått upp där medlemmarna har velat gå vidare på det här viset och där frågan inte löst sig på förhandlingsnivå, säger Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen.
Varje uppdrag gps-övervakades
Fältteknikerna jobbade med att ge service till kunder på plats. Varje uppdrag inleddes med ett knapptryck som aktiverade gps-övervakningen. Både kunden och chefen kunde se exakt var teknikern befann sig, förväntad ankomsttid samt om hen gjorde några uppehåll längs vägen.
Om Arbetsdomstolen går på Unionens linje kommer utslaget att bli vägledande för liknande fall.
– Det är klart att det är viktigt att få den här frågan prövad, men det är inte den enda anledningen att vi stämde. Unionen företräder alltid sina medlemmar när förutsättningar för rättshjälp finns att driva deras ärende i domstol, säger Susanna Kjällström.
Kan dröja ”väldigt lång tid”
På trafikkontoret i Stockholm säger Jacob Jonsson att man välkomnar ett tydligare rättsläge.
– Det finns en uppsjö av olika situationer där gps-övervakning är med i den upphandlade entreprenaden och det är aldrig fel att ha domar att luta sig mot så vi vet vad vi kan kravställa.
Men klargörandet kan dröja. Unionen har begärt att Arbetsdomstolen ska hämta in ett förhandsavgörande från EU-domstolen, för att få reda på hur stor ersättningen till de drabbade medlemmarna bör vara.
– Arbetsdomstolen kommer att ta ställning till den frågan efter förhandling och innan dom. Om de beviljar ett förhandsavgörande kommer det att dröja väldigt lång tid innan vi får en dom, säger Susanna Kjällström.
Hur lång tid är väldigt lång tid, månader eller år?
– År.
Gps och GDPR i arbetslivet
En gps-position som kan kopplas till en individ räknas som en personuppgift. Hur personuppgifter får behandlas regleras av EU:s dataskyddsförordning GDPR.
Arbetsgivare som vill övervaka anställda måste ha en rimlig anledning och använda den minst integritetskränkande metoden.
Säkerhetsskäl väger tyngre än effektivitetsskäl. Det betyder att lagen ger starkare stöd för att anställda utrustas med överfallslarm kopplade till gps, än att övervakningen sker för att kontrollera de anställdas prestation.
”Det är som regel inte är tillåtet att använda ett it-system för att i realtid eller på annat sätt regelmässigt övervaka hur de anställda utför sina arbetsuppgifter eller när de tar raster”, enligt Integritetsskyddsmyndigheten.
Många arbetsgivare ber anställda skriva på blanketter om samtycke, men det räcker inte. ”En arbetsgivare [kan] normalt inte kan använda samtycke som rättslig grund för att behandla personuppgifter om anställda. Det beror på att anställda är i beroendeställning till arbetsgivaren och därför som regel inte kan lämna sådana frivilliga samtycken som krävs”, enligt Integritetsskyddsmyndigheten.
Många av reglerna i GDPR är inte svartvita utan handlar om avvägningar när olika intressen ställs mot varandra. Vad som gäller för gps-övervakning i arbetslivet har hittills inte prövats rättsligt i Sverige.