Joseph Aroyans yrken har gått i arv: ”Började jobba när jag var sju” 

På en trampdriven Singersymaskin från 40-talet syr Joseph Aroyan ihop en trasig gymnastiksko.

Annars är de flesta maskinerna i det kombinerade skomakeriet, skrädderiet och nyckelmakeriet från 1990 då han flyttade in i lokalen vid Medborgarplatsens tunnelbanedgång i Stockholm.

Med sina 66 år är han egentligen pensionär, men fortsätter jobba ändå. Inte av ekonomiska skäl, utan för att han inte vet något annat.

– Vad ska jag annars göra? Vissa är beroende av alkohol eller spel, men jag är beroende av arbete, säger Joseph Aroyan samtidigt som han sular om ett par skor.

Yrkena har gått i arv

Från halv sju på morgonen till åtta-nio på kvällen sitter han i sin butik. På lördagar blir det lite kortare dagar och på söndagar är det stängt.

Förutom skomakare är han även skräddare, yrken som gått i arv. Farfar, pappa och farbröder, alla är eller var de skomakare. Och på mammans sida var de skräddare.

– Varje dag efter skolan hjälpte vi mamma i skrädderiet och på helgerna var vi i pappas skomakeri. Så jag började jobba när jag var sju år kan man säga.

Höjd moms

Den 1 april i år höjde regeringen momsen på reparationer av skor, kläder och cyklar från 6 till 12 procent. Något som har fått kritik från miljörörelsen som anser att det uppmuntrar till att köpa nytt i stället för att reparera gammalt med större klimatpåverkan som följd.

– Det märks absolut, men det är så mycket annat som påverkar också. Inflationen gör råvarorna dyrare och under pandemin fanns det inga råvaror alls. Alla satt hemma och jobbade, ingen gick på fest, så det var ingen som slet på skor eller kläder, säger Joseph Aroyan.

Blir snålare

En tydlig trend han ser är att folk köper mer begagnat. Och då blir det snålare när det gäller reparationer.

– En kille kom in här, han hade köpt begagnade skor och ville ha nya klackar och sulor. Visst, det kostar några hundra, sa jag. Vad då, sa han, jag köpte de för 50 kronor så om du säger 25 är det ok. Han tog sina skor och gick.

Trots det går affärerna bra, förklarar Joseph Aroyan medan han syr ihop en trasig gymnastiksko på sin trampdrivna Singersymaskin från 40-talet.

– Kolla, allt det där är dagens jobb. Allt det här och det här och det där, säger han och pekar på bänkarna där skorna radar upp sig. 

Joseph Aroyan Skomakare, skräddare, nyckelmakare

Ålder: 66 år.

År i yrket: 59, med lite avbrott för annat.

Bäst med jobbet: ”När jag får vara kreativ och hitta
lösningar för att laga ett par skor till exempel. Jag tänker att allt går att laga.”