Skenande priser på el, drivmedel och mat. Kostnadskrisen har inte undgått någon. 

Ofta hävdas det att Rysslands anfallskrig mot Ukraina driver på inflationen. Det är korrekt, men enligt Internationella valutafonden (IMF) finns en faktor som påverkar ännu mer – företagens stigande vinstnivåer. 

”Stigande företagsvinster står för nästan halva ökningen av Europas inflation under de senaste två åren eftersom företagen höjde priserna mer än importkostnaden för energi ökade”, skriver IMF i en ny rapport.

Skärmdump IMF:s Twitter.
Skärmdump IMF:s Twitter.

Ökade importkostnader ligger bakom 40 procent av prisökningarna, enligt IMF. Men stigande vinstnivåer ligger bakom 45 procent.  

I snitt låg de inflationsjusterade vinstnivåerna hos Europas företag runt 1 procent högre under första kvartalet 2023 jämfört med innan pandemin. Samtidigt har anställda fått finna sig i stora reallönesäkningar.

”Med andra ord har Europas företag hittills varit mer skyddade från den negativa kostnadschocken än arbetstagarna”, skriver IMF. 

Analysen delas av Europeiska centralbanken (ECB). Lönekraven väntas att öka de kommande åren. Om företagen vältrar över de ökade lönekostnaderna på konsumenterna kommer inflationen bita sig fast.  

Lösningen är lägre vinstnivåer framöver. 

– För att hålla nere inflationen måste vi se till att företagen absorberar stigande lönekostnader i sina vinstmarginaler, säger ECB-chefen Christine Lagarde enligt the Guardian.    

Internationella valutafonden (IMF)

IMF är ett mellanstatligt organ med 190 medlemsländer som verkar för ekonomisk tillväxt, finansiell stabilitet och internationell handel. 

Medlemsländerna har en graderad rösträtt som baseras på bruttonationalprodukt. Ju större ekonomi ett land har, desto större inflytande i IMF. 

IMF har genom åren fått hård kritik av rättviserörelser. Med de nödlån organisationen ger till stater följer ofta krav på åtstramningspolitik, vilket drabbar fattiga i mottagarländerna.