Det finns en känd usel scen i den sista, usla, säsongen av fantasyserien Game of Thrones. 

I det allra sista avsnittet, där allt ska knytas ihop och tittaren lämnas med det som ska vara serieskaparnas slutgiltiga budskap, börjar karaktären Tyrion prata om berättelser och berättandets makt. 

“Ingenting i världen är lika kraftfullt som en bra berättelse.”

Problemet både seriens skapare David Benioff och Dan Weiss samt skådespelaren Peter Dinklage – som tvingades pressa fram snömoset med patos och övertygelse – vid det laget stod inför var att absolut ingen längre tyckte Game of Thrones var en bra berättelse. 

Från det bästa och mest sedda på TV hade serien sjunkit som en sten. Det enda som fanns kvar var detta krystade och självförhärligande avslutande tal. 

Det finns något Tyrionskt i produktionen kring Sommar i P1. 

”Ska berätta om ärr”

Årets sommarpratare lämnar en varken överraskad eller nyfiken.

Formatet känns igen. Idel kändisar och journalister, ett par entreprenörer, någon författare och forskare, samt en person som nyligen uppmärksammats för någon lättare skandal (i år representerad av tidigare statssekreteraren PM Nilsson).

Mark Levengood är med för vad man kan anta vara tionde gången. Om någon orkar rita en karta lär många av pratarna dessutom vara släkt eller nära vänner med varandra.

Inget ont om individerna och berättelserna de bär på, egentligen, men Sveriges Radios sommarpratare börjar allt mer likna en egen klass, och dessutom en klass som med hjälp av produktionen ska prata på ett visst sätt.

”Vi säger alltid att man ska sommarprata utifrån sina ärr, inte utifrån sina sår” säger programchefen Bibbi Rödöö till Aftonbladet.

Vid det här laget vet vi vad det betyder.

Entreprenören ska berätta om hur hen överkom sin bakgrund, utrikeskorren ska berätta om hemskheter utomlands, en författare talar om döden, en kändis om sin alkoholiserade förälder. Camilla Läckberg ska vara med i år för att prata om hur vi kvinnor är så elaka mot oss själva.

Bibbi Rödöö vet vad hon gör. Folk kommer lyssna.

Men efter en viss gräns känns så mallade format bara ängsligt. Kanske passar det för de politiska tider vi lever i.

Falukorv och hittepå

Vi lever i fantasilösa tider. Valrörelsen 2023 var en cirkus och i politiken betyder ord och sanning allt mindre.

Våra politiker hittar på. Men de hittar på dåligt. Strategier, talepunkter och löften om radikalt sänkta bensinpriser och falukorvar tas fram under förutsättning att det gynnar politikerna och partierna själva.

Årets nationaldag och studentfirande slog rekord i försök att krysta fram en enda gemensam berättelse, berättelse-n, om Sverige. Kungafamiljen höll tal under Nordiska Museets gigantiska Gustav Vasa-staty. Ungdomar som bar andra flaggor än svenska kritiserades.

Det finns något desperat i det där. Något otryggt. Och det är inte helt märkligt med krig i Europa och mitt i en ekonomisk kris.

Vi söker berättelser för trygghet, inte för nytänkande. Inte ens för något faktiskt bra.

Plötsligt finns inte ens utrymme för en politisk fantasi som innehåller tankar om sådant som ännu är omöjligt, men som skulle kunna vara möjligt bara rätt resurser finns på rätt plats.

Men Sverige har inte ens plats för tankar om kostnadsfri tandvård. Eller om en bostadsmarknad byggd för människor istället för byggherrar.

Ett ängsligt, mallat sommarprat ligger rätt i tiden. Bibbi Rödöö försäkrar oss att vi kommer överraskas, roas och oroas.

Men vi kommer överraskas bara lite lagom. Roas lagom. Oroas lagom.

Lika tryggt som Game of Thrones sista säsong var usel.

Vad du bör lyssna på i stället

Arbetets poddserie Från golvet, där fler och större berättelser från verkligheten får fylla etern. Om machomän och bruksortsmentalitet, om vad som händer i en lokförare när man kört på ett barn. En värdig utmanare till hela Sommar i P1.

Vad jag kommer att lyssna på i år

Ekonomijournalisten Andreas Cervenkas sommarprat den 27 juni. Cervenka är en av Sveriges bästa genomskådare av samhällets rådande ekonomiska ojämlikhet. Hans bok Girig-Sverige från förra året knäckte en och annan föreställning om välfärdslandet lagom.