Socialminister Jakob Forssmed presenterade nyligen ett program för hur regeringen vill bryta den ofrivilliga ensamheten.

Det låter vällovligt. Ofrivillig ensamhet bryter snabbt ned vår hälsa.

Det trista är dock att KD:s linje går på tvärs mot vetenskapen.

Om Forssmed skulle vilja bryta ensamheten skulle han i stället satsa på det som KD nu med frenesi går in för att förstöra, nämligen ett utbyggt välfärdssystem.

Här är vetenskapen tydlig.

För hur är det egentligen med den svenska ensamheten?

Myten säger att svenskarna och Nordens invånare är de ensammaste folken i världen.

Men det är just en myt. Verkligheten är precis den omvända.

Välfärd botar ensamhet

Se på graferna här nedanför.

De är hämtade ur SOM-institutets rapport Den svenska ensamheten.

I båda delstudierna ”känsla av ensamhet” och ”saknar en nära vän” ligger Sverige och övriga länder med utbyggda välfärdssystem i botten.

Få känner sig alltså ensamma.

Få saknar en nära vän.

Det är fakta.

Det är inte KD-hittepå.

Studien visar också att de områden där ensamheten är som störst är i storstadsområdena och de grupper som känner mest negativ ensamhet är låginkomsttagare och arbetslösa.

Borde motverka ensamarbete

Här kunde KD göra mycket om de verkligen vill råda bot på ensamheten, höja a-kassan till exempel, eller verka för mindre lönespridning, lappa hålen i välfärdssystemen, bekämpa arbetslösheten.

Eller varför inte motverka ensamarbete. Där om någonstans kan ensamheten bli rent livshotande.

Men nej.

Den enda kolumn i SOM-institutets rapport där Sverige och många andra stater med utbyggda välfärdssystem ligger i topp är i antalet ensamhushåll.

Många bor alltså själva. Men få känner sig ensamma.

Det finns med andra ord inget samband mellan att bo ensam och att känna sig ensam.

Mönstret är snarare det omvända.

Nå, tar då KD till sig av denna statistik och slutar med sina fabler?

Nej, absolut inte.

I det uppdrag som socialministern nu givit till Folkhälsoinstitutet menar han att ofrivillig ensamhet kan och bör botas genom insatser från civilsamhället, från ”trossamfund, idrottsrörelsen, ungdoms- och pensionärsorganisationer”, som han skriver.

Allt resonemang om trygghetssystem och välfärd saknas.

Ebba Busch fabler

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch, numera rikskänd för att sällan tveka inför en frejdig skröna, gick för en tid sedan ännu längre.

I en debattartikel i GP skriver hon att ”Utvecklingen är delvis en konsekvens av ett välfärdssystem som gjort individen självständig i relation till sin familj.”

Ensamheten lindras alltså inte av våra välfärdssystem utan beror på våra välfärdssystem, hävdar hon.

Trots att forskningen säger tvärtom.

Det är så man nästan tror att regeringens nya linje att kasta ut forskningskompetens från universitet och myndigheter är en produkt av KD för att hindra vetenskapen från att avslöja partiets faktafel.

Så vi kommer säkert att få höra Ebba Busch eller Jakob Forssmed eller någon annan KD:are återigen snyfta sig igenom hur hemskt det är med svenskarnas ensamhet och att vi nog måste rasera vår välfärd ännu mer om vi ska bli mindre ensamma.

Vetenskapliga studier ska inte få lägga hinder i vägen för vår tids sagoberättare.

Känsla av ensamhet (i procent)

Källa: SOM-institutet

Graf över känslan ensamhet

Saknar en nära vän (i procent)

Källa: SOM-institutet

Graf över saknar en nära vän

Bor ensam (i procent)

Källa: SOM-institutet

Graf över ensamboende