Detta kan de med lägst löner tjäna på de nya avtalen under 2023 och 2024
En särskild höjning av de allra lägsta lönerna i år. Ett påslag för låglönegrupper, men utan garantier om vem som får pengarna, nästa år. Det ger avtalsrörelsen de lågavlönade hittills.
Det svåra ekonomiska läget har gjort att de mest lågavlönade har hamnat i extra fokus i årets avtalsrörelse. Gång på gång har sagts att det är viktigt att satsa extra på dem.
Efter att industrin och handeln tecknat nya kollektivavtal i helgen ser resultatet för låglönegrupper ut så här:
Höjt lönegolv
De lägsta tillåtna lönerna i kollektivavtalen höjs i år i handeln och i delar av industrin. Inom industrin blev höjningen 1 350 kronor för heltidslöner, i handeln 1 225 kronor.
Det betyder att golvet höjs något mer än det allmänna löneläget. Den som jobbar heltid på handelsavtalets allra lägsta miniminivå kan vara säker på att få minst 1 225 kronor mer i månaden.
Det får framför allt betydelse för dem som börjar i branschen framöver, som kommer kliva in på en högre nivå från start i och med detta.
Det är inte självklart att en sådan här höjning blir en del av varje kommande kollektivavtal, alla avtal i industrin har som sagt inte med den. Pengarna måste tas från den totala summa som man har att öka lönerna med, så det är en prioriteringsfråga.
Arbetsgivarsidan är inte förtjust i höjda lägstalöner, de menar att det höjer tröskeln för dem som ska in på arbetsmarknaden.
– Vid sidan av löneökningarnas storlek är de höjda lägstalönerna det som varit mest smärtsamt för oss, sa Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin när industrins avtal presenterades på lördagen.
Extrasatsning utan individgaranti
Nästa år, 2024, ska det ske en annan sorts låglönesatsning. Den är del av märket, normen som industrins avtal sätter för hela arbetsmarknaden.
Satsningen ska ge mer pengar att öka lönerna med där anställda tjänar mindre än 28 211 kronor. Det procentuella påslaget för de lönerna blir lite högre än för övriga löner.
Men det finns ingen garanti för att extrapengarna i slutänden hamnar på lönekontot hos den som tjänar minst. De blandas in i en total summa som ska fördelas mellan alla anställda i lokala förhandlingar.
Inom handeln ligger de nu avtalade löneökningarna för nästa år på 985 kronor. Handels avtalssekreterare Martin Nyberg säger att den summan hade varit lägre utan låglönesatsningen, att man alltså har fått lite högre löneökningar tack vare den.
Ofta leder sådana här satsningar till olika verklighetsbeskrivningar från fack och arbetsgivare. Facken uppger att de har gett extrapengar, medan arbetsgivarna menar att det totala värdet av avtalen är detsamma som det skulle ha varit annars.
Del av den stora kakan
Alla får förstås del av det påslag som utgör stommen i avtalen. Det vill säga att lönerna ska öka med 4,1 procent i år och med 3,3 procent nästa år.
Men det finns inga garantier för vare sig lågavlönade eller andra att få just de procentuella påslagen på individuell nivå.
Dels varierar det i olika kollektivavtal hur stor del av procenten som blir till ren lön – pengar kan vikas för att betala pensioner till exempel. Dels samlar som sagt arbetsgivarna ihop alla pengar som ska användas till löneökningar, för att sedan fördela dem mellan anställda utifrån parametrar som finns i varje avtal.
I handeln ska 80 procent av lönesumman i år delas lika mellan alla, medan 20 procent fördelas efter lokala förhandlingar. Nästa år ökar andelen som förhandlas lokalt till 30 procent.
Innehåll från Spotify
Genom att klicka på knappen godkänner du Spotifys dataskydsspolicy.
