Tidöavtalet förverkligas – språkkrav i äldreomsorgen utreds
Hur bra svenska krävs för att få jobba i äldreomsorgen? Nu låter regeringen utreda hur språkkrav för personalen ska utformas.
Språkkrav i äldreomsorgen ska utredas.
– Det handlar om hur vi ska arbeta vidare med att stärka den språkliga kompetensen för de som jobbar inom hemtjänst och de som jobbar inom särskilda boenden.
Så presenterar äldre och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) den nya utredningen i samband med en presskonferens.
Del av Tidöavtalet
Att utreda språkkrav inom äldreomsorgen var en av punkterna i Tidöavtalet, den överenskommelse som efter riksdagsvalet i fjol tecknades mellan Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna.
Goda kunskaper i svenska är ett sätt att öka tryggheten för de äldre, menar Anna Tenje. Men språkkrav ska också förbättra personalens arbetsmiljö och få fler att söka sig till äldreomsorgen.
”Kommer spela stor roll”
– Språkkravet tillsammans med en skyddad yrkestitel för undersköterskor tror vi kommer spela stor roll framöver. Både när det gäller att öka attraktionskraften för yrket, men också för att höja kompetensen, säger ministern.
Utredaren ska titta på vilken nivå av språkkunskaper som ska krävas för undersköterskor och vårdbiträden, samt om kraven ska skilja sig åt mellan dessa yrkesgrupper.
Klart i september 2024
Dessutom ska språkkrav utredas för andra yrkesgrupper som inte är involverade i omsorgen men ändå kommer i kontakt med de äldre.
– Till exempel lokalvårdare och vaktmästare kan komma att omfattas, säger Sverigedemokraternas socialpolitiska talesperson Linda Lindberg.
Utredningen ska överlämnas till regeringen senast den 1 september 2024.
