Lönen för arbetet på restaurangen kom aldrig. Arbetsgivaren hotade med att han kunde få Fardowsi Zaman och hennes man Imtiaz Ahmed utvisade.

Det som såg ut som en bra möjlighet när de var nya i Sverige och erbjöds bostad och jobb av en landsman hade snabbt utvecklats till en mardröm.

I november 2018 ledde ett gräl om den uteblivna lönen till att polisen kom. Tidigare samma år hade en ny lag, om människoexploatering bland annat i arbetslivet, börjat gälla.

Nu blev det bangladeshiska parets situation pilotfall.

”Inte fått en enda krona”

I februari förra året dömde Högsta domstolen restaurangägaren till villkorlig dom för människoexploatering. Domen har beskrivit som viktig för lagens fortsatta tillämpning.

Men för de båda personer som drabbades av brottet har processen inte fått några egentliga konsekvenser. Arbetet kan avslöja att de ännu inte har ersatts för vare sig kränkningen eller de uteblivna lönerna.

”Vi har fortfarande inte fått en enda krona någonstans ifrån”, skriver Fardowsi Zaman i ett mejl till Arbetet.

Skuld på 35 500

Arbetet träffade henne och Imtiaz Ahmed några månader efter att domen kommit förra året. De var redan då frustrerade över hur den gång på gång beskrevs som en viktig framgång, samtidigt som de inte fått någon ersättning.

– Vi är förvånade och undrar vad som var meningen med hela processen, sa Imtiaz Ahmed då.

Nu skriver Fardowsi Zaman att besvikelsen i dag, ett drygt år efter domen och 4,5 år efter att polisen kom till restaurangen, växt sig större.

Restaurangägaren är dömd att betala dem sammanlagt 35 500 kronor för uteblivna löner. Men hans stora skulder hos Kronofogden gjorde det från början oklart om det alls skulle gå att få ut de pengarna i verkligheten.

Nu uppger Fardowsi Zaman att hon har vänt sig till Kronofogdemyndigheten upprepade gånger utan resultat.

”Hoppas på det bästa”

Tingsrätten dömde också restaurangägaren att betala henne och Imtiaz Ahmed 40 000 kronor vardera i skadestånd för kränkningen.

Men sedan friade hovrätten och inför prövning i Högsta domstolen lämnade målsägarbiträdet in skadeståndskravet för sent, det prövades därför aldrig där och gäller alltså inte.

Den möjlighet som återstår är brottsofferersättning från Brottsoffermyndigheten. I slutet av förra året fick de båda hjälp med att göra en sådan ansökan och nu väntar de på besked. Det är oklart vilket belopp det i så fall kan handla om.

”Ibland känns det som att jag aldrig kommer få någon kompensation, men jag hoppas fortfarande på det bästa”, skriver Fardowsi Zaman.