De vinstdrivande skolorna är värre än någonsin. Enligt Skolinspektionen har Gymnasieskolan Thoren innovation school i Malmö betydande brister, både på skolans yrkes- och högskoleförberedande program.

Eleverna på el- och energiprogrammet får ingen praktik i yrket de ska utbildas till, varken på skolan eller ute på arbetsplatser. Skolan präglas av ordningsproblem och eleverna får ofta ledigt. Skolan är dock frikostig med höga betyg. Thoren-skolor i hela landet har visat sig vara usla.

Det här är inga nyheter. Koncernskolor får ofta schavottera i pressen för brister. Realgymnasiet i Trollhättan hade en hästinriktning men inget stall med hästar. De kommersiella friskolorna uppvisar störst skillnader mellan provresultat och betyg och driver på betygsinflationen.

Vad är det de vinstdrivande friskolorna håller på med?

Gamla moderater blev rika på friskolor

Svaret är att koncernskolorna beter sig som vinstdrivande företag. De maximerar intäkterna genom att locka elever med glädjebetyg. De kapar kostnader genom att få bort elever som kostar extra och genom att spara på lokaler och lärare.

I dag har friskoleförsvararna i allt väsentligt förlorat debatten om marknadsskolan. Friskolelobbyisterna hukar under eldgivningen från forskare och skolprofessionella.

Ibland antyder C, L och KD att de vill göra något åt vinsten som drivkraft i skolan. Fram tills för några år sedan var SD emot. Bara Moderaterna står alltid fast som marknadsskolans trogna försvarare. Det underlättar säkert att massor av gamla moderata tjänstemän och politiker äger och leder vinstdrivande friskolor och som gjort sig en bra hacka på systemet.

Det hade inte behövt bli så. Det har funnits moderater som fattade att det skulle bli problem att mixa näringslivets vinstjakt med skolans kunskapsuppdrag.

På 1980- och 90-talen hette Moderaternas chefsideolog Hans L Zetterberg (1927–2014). Han hade en bakgrund som sociolog på amerikanska toppuniversitet och som chef på opinionsinstitutet Sifo. I programförslag och böcker skrev han fram grunden för dagens liberalkonservativa parti.

En av hans centrala idéer var att samhället består av olika sfärer, var och en med sina ideal och traditioner. Konst, religion, skola, näringsliv och vetenskap behövde utvecklas på sina egna villkor.

Såg skolproblemet för 20 år sedan

Hans L Zetterberg insåg att det skulle bli problem att blanda in vinstintresset i välfärden. Varken politik eller marknad skulle styra och ställa i skolan, enligt hans teori. I en text från år 2000 skriver han:

”I takt med kapitalismens segertåg över världen sprids i Sverige dess organisationsform, aktiebolaget, långt utanför näringslivet. Det började med att affärslivets språk trängde in i förvaltningarna. (…) Om de nyckeltal som används för att mäta en verksamhets framgång är andra än vinst och värdestegring ger bolagsformen fel signaler och gör bisak till huvudsak. Måtten på elevens utbildning är viktigare än skolans lönsamhet.”

Det förekommer framgångsrik välfärdsverksamhet i bolagsform enligt Zetterberg, men det beror i så fall inte på vinstintresset utan på att ”personalen arbetat enligt sin egen professionella etik, inte enbart för att maximera organisationens lönsamhet.”

Den moderate chefsideologen såg problemet med marknadsskolan redan för 20 år sedan. I dag gör en majoritet av de borgerliga väljarna det också. Ändå kommer ingen göra något åt charlatanerna på Thoren-skolorna förrän Ulf Kristersson lämnar statsministerposten.

Behålla bolagiseringen

I ett DN-reportage från den marknadsliberala tankesmedjan Timbro förklarar den konservative filosofen och tidigare Timbro-medarbetaren Roland Poirier Martinsson hur Moderaterna vidmakthåller vinstintresset i välfärden: ”Jo, genom borgerligt samarbete med Sverigedemokraterna. Att behålla bolagiseringen av vård, skola och omsorg är vad det här regeringssamarbetet vilar på.”

Marknadsskolan är ett systemfel i hjärtat av det svenska samhället.

Dessvärre har Moderaterna designat ett regeringsinnehav i syfte att blockera alla försök att ändra på det.