I den infekterade regeringsstriden om arbetskraftsinvandring stod i förra veckan två linjer öppet mot varandra.

Å ena sidan ville Liberalerna med arbetsmarknadsminister Johan Pehrson i spetsen behålla dagens låga löner för arbetskraftsinvandrare inom många yrkesgrupper. Endast 13 000 kronor i månaden behöver svenska arbetsgivare betala i lön för de arbetare som kommer hit.

Det blir då svårare för de arbetare som redan bor i Sverige att kräva mer i lön än de får som kommer hit. Och en press nedåt på alla LO-anslutnas löner har därmed skapats.

Det är en klassisk metod för arbetsgivare att pressa ned lönerna för sina anställda. Och det är denna lönepress som Liberalerna uppenbart eftersträvar.

SD och L kunde enas

Å andra sidan ville Sverigedemokraterna införa en kraftigt höjd minimilön för de arbetskraftsinvandrare som kommer hit.

Eftersom lagen om arbetskraftsinvandring endast gäller människor som kommer från länder utanför EU, och eftersom en stor del av denna arbetskraft kommer från Afrika och Asien, passar det mycket väl in i Sverigedemokraternas högerextrema hatretorik att angripa arbetsmarknadsinvandringen.

Sverigedemokraterna har här skickligt kunnat utnyttja arbetskraftsinvandringens låga löner för att vända ilskan mot arbetskraftsinvandrarna själva.

Efter förra veckans förhandlingar mellan SD och L presenterades så under fredagen de nya direktiven till den utredning som ska behandla frågan, ”Utredning om behovsprövad arbetskraftsinvandring”.

Och visst hade Liberalerna och Sverigedemokraterna kunnat enas. Det alarmerande är att både SD och L hade fått igenom sina hjärtefrågor.

Som ett alexanderhugg mot all konstruktiv omgörning av lagen om arbetskraftsinvandring hade de enats om att stryka hela huvuddirektivet till utredningen.

Sveriges arbetare de stora förlorarna

Huvudsyftet var att utreda hur så kallad arbetsmarknadsprövning, eller behovsprövning, skulle kunna återinföras i lagen om arbetskraftsinvandring, alltså att identifiera arbeten där arbetskraftsinvandring behövs, och att identifiera dem där någon arbetskraftsinvandring inte alls behövs.

Den uppgiften är nu helt struken.

Följderna av detta kan bli stora.

Dels kan Sverige tappa människor med yrkeskompetens i yrken där Sverige faktiskt behöver arbetskraft. Delar av den mycket lovande framtida omställningen till grön energi riskerar då att frysa inne.

Men dels öppnar det för fortsatt dumpning av löner och exploatering av utländsk arbetskraft.

Det finns skäl att påminna om att Sverige har en världsunik konstruktion av arbetskraftsinvandring i och med att all form av statligt styrd prövning saknas i den svenska lagstiftningen.

Det finns också skäl att påminna om att lagen om arbetskraftsinvandring infördes av den dåvarande Alliansen med stöd av Miljöpartiet.

Socialdemokraterna och Väntserpartiet var emot.

Och när nu chansen finns vill alltså SD inte rucka på denna behovs- och kontrollösa ordning. I stället ställer sig SD bakom att stryka huvuddirektivet, att utreda en arbetsmarknadsprövning, från utredningens uppdrag.

De stora förlorarna blir Sveriges arbetare och de i Sverige underbetalda arbetskraftsinvandrarna.

SD kan fortsätta skylla på arbetaren

En högre minimilön ska dock införas som SD krävde, även om den exakta summan inte är klar. Men samtidigt ska mängder av anställningar och hela yrkesgrupper undantas.

Utan arbetsmarknadsprövning och med en mängd undantag så blir det alltså fortsatt mycket lätt för arbetsgivare att använda arbetskraftsinvandring för att dumpa lönerna, främst inom LO-yrken.

Det blir därmed också möjligt att fortsätta exploatera människor från främst Afrika och Asien som kommer hit och jobbar till orimligt låga löner utan att det finns något adekvat skydd för dem i svensk lagstiftning.

När SD har stängt dörren för arbetsmarknadsprövning och öppnat för mängder av undantag blir det också möjligt för SD att med en sedvanlig rasistiska övertoner fortsätta skylla alla avigsidor med lagen om arbetskraftsinvandring på arbetskraftsinvandraren själv.

En win-win-lösning för Liberalerna och SD.

Men knappast för några LO-arbetare.

Den nya regeringen och deras stödparti SD erbjuder den svenska arbetaren det sämsta av två världar.