För ett par veckor sedan meddelade regeringen att man med stolthet och glädje skulle lägga ned den utredning av karensavdraget som regeringen Andersson tillsatte förra våren.

För Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna är det där inga konstigheter. För bara något år sedan ville Ulf Kristersson införa ytterligare en karensdag.

Han och hans handgångna tror helt enkelt att karensdagar, precis som stupstockar i sjukförsäkringen och riktigt låga ersättningar från a-kassan, gör att arbetare tar sig i kragen och jobbar mer.

Kristerssons stödhjul i Sverigedemokraterna, däremot, var inte nöjda. Jimmie Åkessons parti gick ju till val på att slopa karensavdraget för till exempel skol- och förskolepersonal.

SD röstade med regeringen

– Karensdagen utgör en stor börda för många särskilt utsatta yrkesgrupper inom bland annat vården, inte minst i dessa tider då många svenskar upplever en stor ekonomisk osäkerhet. Vi är därför mycket kritiska till att regeringen valt att fatta det här beslutet, sa Linda Lindberg, SD:s socialpolitiska talesperson.

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) kallades raskt till Riksdagens socialförsäkringsutskott av Sverigedemokraterna och skulle av allt att döma få sina fiskar varma.

Så blev det inte. När utskottet väl skulle rösta om att den statliga utredningen skulle återupptas – detta på initiativ av Vänsterpartiet och Socialdemokraterna – så blev det stopp.

När det väl kom till kritan valde SD moderat lojalitet framför arbetarsolidaritet. En intern arbetsgrupp på Regeringskansliet ska nu undersöka ”vissa frågor” kring karensavdraget.

Straffavgift på en dagslön

Människorna som går till jobbet och ser till att välfärden, industrin, byggsektorn och handeln fungerar får bara ta det. De får hacka i sig att de även framöver får en straffavgift på en hel dagslön i löneavdrag om de blir sjuka.

Karensavdraget tar ingen hänsyn till skenade el- och drivmedelspriser, stigande räntor och matpriser som gräver hål i lönekontot.

Man får anta att socialförsäkringsministerns arbetsgrupp inte heller kommer att komma till rätta med karensavdragets mest anstötliga bidrag till svensk arbetsmarknad: sjuknärvaron.

Karensavdraget antas bidra till att över två miljoner anställda minst två gånger om året går till jobbet sjuka.

Denna så kallade sjuknärvaro är särskilt vanlig bland deltidsarbetande, bland byggjobbare, restauranganställda, lagerarbetare, vårdpersonal, förskollärare och andra yrken som inte kan trixa sig runt karensavdrag genom flextider eller löften om att ”jobba hemma”.

Den som jobbar sjuk blir sjukare

Men sjuknärvaron är inte bara en ekonomisk fråga. En undersökning från Arbetsmiljöverket visar att den vanligaste anledningen för de flesta att gå till jobbet sjuka är för att de inte vill belasta sina arbetskamrater i onödan.

Bland kvinnor i arbetaryrken är det fler än hälften som förklarar sin sjuknärvaro på det sättet.

Karolinska Institutet har visat hur personer som upprepade gånger går till jobbet trots att de borde sjukskriva sig löper ökad risk för framtida dålig hälsa och långa sjukskrivningar. Annan forskning visar att det kan leda till förtidspensionering.

Så ska vi ha det framöver också. Det har Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson bestämt.