Två år sedan militärkuppen i Myanmar – nu minskar Sveriges bistånd

Myanmars arbetarrörelse tog snabbt en central roll i motståndet mot kuppen. Strejker, civil olydnad och sabotage avlöste varandra i kampen för demokrati. 

Juntan svar har varit brutalt. Myanmars oberoende fack har förbjudits och många av dess ledare har fängslats. Två år efter militärkuppen är läget i landet kritiskt, menar Svenska Burmakommittén. 

– Det kan inte beskrivas som annat än katastrofalt, säger verksamhetschefen Kristina Jemlin till Arbetet Global. 

– Juntan har inget stöd utan får använda våld i stället. Likt i Ukraina går man medvetet på civila med urskiljningslösa bombningar. Den senaste siffran är att 1,2 miljoner människor har flytt internt. Samtidigt har repressionen ökat mot civilsamhället och medier. 

Svenskt bistånd till Myanmar minskar

Strax innan årsskiftet meddelade regeringen att Sveriges bistånd till Myanmar ska minska med 60 procent. Hur nedskärningen slår – alltså vilka konkreta projekt och program som drabbas – är ännu inte klart.  

– Men det kommer i ett väldigt olyckligt läge. Vi ser det som självklart att Sveriges pågående stöd till demokratikämpar och fri media kommer att påverkas. Vi ställer oss väldigt frågande till den här prioriteringen, säger Kristina Jemlin.

Enligt Svenska Burmakommitténs siffror har minst 17 000 demokratiaktivister gripits. Vittnesmålen om tortyr är många. 

Regeringen: Bistånd ingen garanti

För Global Bar Magazine, som bevakar utvecklingspolitik, uppger regeringen att Myanmar fortfarande är viktigt för Sverige. 

”Orsakssambanden är komplexa. Det är tyvärr inte så att utvecklingen per automatik blir bättre när svenskt bistånd ökar”, uppger Karl Opdal, pressekreterare hos bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forsell.