Även under 2022 tog de med allra högst inkomster ut de riktigt stora beloppen genom rut- och rotbidrag.
Något tal om ”bidragsberoende”, och arbetsskygga individer lär vi dock inte höra. Dessa stora summor går nämligen till boende i kommuner som Danderyd, Lidingö och Nacka.

I dessa kommuner används inte termer som bidragsberoende om folk, hur mycket skattefinansierat stöd som än betalas ut.

Naturligtvis finns stora skillnader mellan olika invånare och hushåll inom varje kommun. Det omdebatterade rutbidraget är dock relativt jämnt spritt över landet – om man undantar rikemanskommunerna.

Summorna indikerar därmed att det är ganska vanligt med flyttstädning eller någon grundläggande städtjänst.

Skattefinansierad poolrengöring

Det är inte heller dessa bastjänster som sticker i ögonen. Men när snittet för bastjänster ligger på några tusenlappar kan man undra varför maxgränsen för rutbidrag har satts till 75 000 kronor per person och till 150 000 kronor för ett hushåll på två personer.

Med sådana summor i bidrag har vi för länge sedan lämnat flyttstädning och grundstädning. Då befinner vi oss i stället hos personer som kvitterar ut rutbidrag till sin poolrengöring, eller till sin privata bartender.

Och utvecklingen ser ut att fortsätta:

Bara på de sex första vardagarna i år, alltså under några få dagar 2023, har Danderydsborna kvitterat ut 2527 kronor per person i rutbidrag. Det är 473 kronor mer än vad de boende i en kommun som Norsjö gjorde under hela 2022.

Och varför ska det bekostas av svenska folkets skatter?
Att skattemedel går till högavlönades högreståndskonsumtion skaver. De flesta skattebetalare vill nog hellre att den lokala vårdcentralen får full bemanning.

Och nej, det spelar ingen roll att högern ständigt säger att rut och rot är avdrag och inte bidrag. För finansieringen och för hur bidragen påverkar våra skatter spelar det ingen som helst roll.

Men ger inte rut och rot extra jobb? Till folk som annars skulle gå arbetslösa?

Rot och rut ger inga nya jobb

Nej, faktum är att det inte gör det när understöden blivit permanenta. Tillfälliga statliga injektioner till exempel i form av rotbidrag är alldeles utmärkta lösningar för att få igång byggande och investeringar efter en lågkonjunktur.

De tillgångar som folk har sparat under dåliga tider kommer då ut i ekonomin och skapar fler jobb när efterfrågan ökar.

Man brukar tala om att hushållen behöver en ”trygghetschock” efter en lågkonjunktur.

Men används bidragen permanent, som de gör i dag, mister de sin jobbskapande funktion. De pengar som stöden hela tiden kostar måste då tas från andra ställen i ekonomin där sysselsättningen i stället påverkas negativt.

Under 2022 blev den totala kostnaden för rut knappt 7,5 miljarder kronor. Det är en ökning med cirka en halv miljard kronor.

Rotbidragen sjönk dock från 12,2 till 11,1 miljard under året där den stora turbulensen på fastighetsmarknaden under andra halvan av 2022 troligen spelade in.

Knappt 19 miljarder kronor av statens pengar går alltså till rut och rot.

När det politiska klimatet åter blir sundare kan vi hoppas att de bidrag som i dag styrs till höginkomsttagares lyxkonsumtionen stryks ur systemet.

Skattepengarna behövs till annat.

Lista: Medelinkomst och rut- och rotbidrag per kommun

Listan är nu sorterad efter vilka kommuner som får högst rot- och rutbidrag.

Sök efter din kommun genom att skriva in namn i fältet ”search”. Scrolla till vänster för att även se kolumner för utbrutna siffror för Rut- och rotbidrag.