4,4 procent. Så stora löneökningar vill facken se nästa år. Det fick vi veta i fredags när alla LO-förbund – utom Transport – till slut ställde sig bakom LO:s gemensamma krav inför avtalsrörelsen. 

Några stora löneökningar är det helt ärligt inte. När inflationen ligger på nio procent så är det ju reallönesänkningar vi talar om.  
 
Men arbetsgivarna och facken är överens om att en lönedriven inflation vore dålig i det här läget och LO hoppas att samordningen kring de 4,4 procenten hindrar Riksbanken från att kyla ner ekonomin med ännu större räntehöjningar.

Men när tio års löneökningar raderats och priserna på mat, hyror, huslån, el och diesel stiger mot skyn så finns det nog en och annan löntagare som funderar på hur vardagen egentligen ska gå ihop. 
 
En kasse med julmat har blivit 14 procent dyrare på ett år, enligt Matpriskollen och Swedbank. 
 
Länsförsäkringars beräkningar visar att familjer över hela landet kan behöva lägga så mycket som 20 506 kronor mer på el, drivmedel, boende och mat i år jämfört med december för två år sedan. 

Julmusten har blivit dyrare

Att LO-facken nu driver en låglönesatsning så att människor som tjänar under 27 100 kronor i månaden får ett högre påslag i procent – och motsvarande minst 1 371 kronor i månaden – är möjligen en liten tröst.

Men för arbetsgivarna i handeln är det en ren provokation.
 
– Vi vill inte höja lägstalönerna alls, säger arbetsgivarorganisationen Svensk Handels vd Sofia Larsen till Handelsnytt. 

I praktiken betyder det att hon och hennes organisation vill sänka lönerna ännu mer för anställda i butiker och lager.
 
2021 var den genomsnittliga löneinkomsten för en butiksanställd 18 300 kronor per månad exklusive ob-tillägg. Mellan 2020 och 2021 ökade butiksanställdas löner med blygsamma 3 procent. 
 
Men vad tjänar då individerna som är Svensk Handels toppskikt? Det har Handelsnytt också tittat på. 
 
De 19 ledamöterna i styrelsen hade i fjol hade en genomsnittlig inkomst av tjänst på 5,9 miljoner kronor. 
Det motsvarar en månadslön på 495 000 kronor. Dessutom har flera av direktörerna hämtat hem astronomiska löneökningar som vanliga handelsanställda bara kan drömma om. 

Löneökning på 229 procent

Vd:n för Clas Ohlson har en årslön på 8,8 miljoner men har precis fått en löneökning med 229 procent. Inte direkt inom den norm – märket – som löneökningarna inom industrin ska sätta.

Den tillträdande vd:n för Ica-gruppen har en årslön på 7,5 miljoner. En löneökning med 14 procent.  
Vd:n för Coop har en årslön på 5,3 miljoner och har höjt sin lön med 16 procent.
 
Och vd:n för Axfood – dagligvarujätten som äger Hemköp, Willys, Tempo och Handlar’n – har en årslön på 18 miljoner kronor och kapitalinkomster på 7 miljoner. 

Att rättvist fördela den börda som sjunkande reallöner innebär är helt uppenbart inget för Sofia Larsen och handelns toppchefer. De har omkring 20 gånger högre snittinkomst än människorna som arbetar i deras butiker.

20 gånger högre inkomst än människorna som genom slit och knog ser till att Sofia Larsen och hennes styrelsekompisar är stenrika.  

Det är förstås att begära för mycket men en gnutta tacksamhet från direktörerna skulle ändå ha varit klädsam.