Tomasz kom till Sverige från Polen för att sätta gran- och tallplantor.

Arbetsgivaren erbjöd honom en rum på sex kvadratmeter i en lägenhet utanför Stockholm.

För det drog företaget av 3 500 kronor i månaden från lönen, något som Arbetet tidigare skrivit om.

– Det var ett väldigt litet rum med ett minimalt fönster. Det kändes mer som en cell än som ett rum, berättade Tomasz, som egentligen heter något annat, då för Arbetet.

Betalade mer än dubbelt som grannen

Ockerhyra, menade GS-facket och stämde företaget till Arbetsdomstolen. Bland annat kunde man visa att en annan lägenhet i samma fastighet hyrdes ut för mindre än hälften av vad de polska arbetarna fick betala.

Det facket ville få prövat var en bilaga till skogsavtalet om hyra av tjänstebostad. Om arbetsgivaren ordnar bostad får hyran vara max 90 procent av genomsnittshyran på orten. Hyresrabatten motiveras med att man inte har samma grad av besittningsrätt som för en vanlig hyresrätt.

Nu har man alltså nått en förlikning med företaget.

Ny praxis om ockerhyror

Enligt GS-facket innebär det att Tomasz och hans kollega får en tillfredställande lösning på tvisten och att parterna nu har en ny praxis att förhålla sig till i frågan om ockerhyror.

Magnus Lindberg, som är ansvarig ombudsman för skogsavtalet hos GS, är nöjd.

– Det här kan kanske uppfattas som väldigt juridiskt tekniskt, men det är faktiskt en oväntat stor framgång, säger Magnus Lindberg i en kommentar.

– Hyresocker är tyvärr oerhört vanligt inom skogsvården men nu har vi äntligen ett bra verktyg för att bekämpa det, fortsätter han.