Genom att klassa kurdiska YPG som ”terrorister” har regeringen tydligt markerat att Sverige lämnat kampen för universella mänskliga rättigheter för att i stället sluta upp på förtryckets sida i Turkiet och Syrien.

Men den nya svenska hållningen har även givit en annan förtryckarstat anledning att jubla.

Det är nämligen inte bara de kurder som stred mot IS som kämpar för mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och krav på frihet för kvinnor att klä sig som de vill utan moralpolisens attacker.

Upproret i Iran är en del av samma rörelse, den rörelse som nu Billström och Kristersson rusar till mullornas försvar genom att förklara sin avsky mot.

De senaste dagarna har vi läst om många exilkurder som med bestörtning har sett utrikesminister Tobias Billström och statsminister Ulf Kristerssons helomvändning.

Men många exiliranier reagerar likadant, för sitt hemland Iran.

Iran piskar upp hat mot kurder

Den revolt som inleddes i Iran för några veckor sedan, efter moralpolisens mord på 22-åriga Mahsa Amini, och som hyllas av alla som värnar mänskliga rättigheter, startade i kurdiska områden, med samma slagord som YPG skrek mot IS-islamisterna, med samma längtan efter frihet från islamister och islamisternas tyranni.

Centralregeringen i Iran försökte därför inledningsvis med en strategi som är lik den som Erdoğan driver, med påståenden att detta endast var ett kurdernas upplopp.

De var ”terrorister”.

Under de första veckorna pumpade den iranska regeringen ut denna information med syftet att piska upp ett hat mot kurderna. De försökte skapa en etnisk konflikt av kvinnornas uppror i stället för den kamp mot islamistiskt förtryck som den var och är.Det var kurderna, ”terroristerna”, som gjorde uppror, inte vanliga kvinnor som tröttnat på mullornas förtryck.

Den här strategin gick inte hem i Iran, och upproret spred sig över hela landet. Folk skrek slagord – samma slagord som de kurdiska kvinnorna och samma slagord som YPG – och krävde frihet från islamistiskt förtryck.

Inget demokratiskt land utanför Iran köpte heller den iranska statens beskrivning.

Utom, uppenbart, Sverige.

Billströms gåva till prästerskapet

För Sverige var frihetskämpar plötsligt ”terrorister”. Billströms och den konservativa regeringens ord de senaste dagarna har därmed kommit som en skänk från ovan för det iranska muslimska prästerskapet.

Att YPG reagerade med att genast vilja skicka hem de svenska IS-islamister som nu sitter i YPG:s förvar är förståeligt. Varför behålla svenska islamister i YPG:s fängelser då den svenska regeringen bespottar YPG för att vara de riktiga terroristerna, inte terroristernas bekämpare.

Naturligt nog har även den finska regeringen reagerat.Finland har värdigheten att respektera försvaret för de mänskliga rättigheterna, trots att man ansökt om att gå med i Nato.

Och naturligtvis betyder det något att Finland anser att det går att stå upp för kvinnors frihet och samtidigt ansöka om Natomedlemskap medan den svenska konservativa regeringen uppenbarligen inte tycker det.

Den gemensamma finsksvenska fronten om inträde i Nato är bruten.

Och det är Sverige som har brutit den.

Busch måste programmera om hjärnan

KD-ledaren Ebba Busch visste troligen inte om denna koppling när hon för en tid sedan slängde sig med samma YPG-slagord som kvinnorna i Iran använder, ”Zan, Zendegi, Azadi!” (Kvinnor, Liv, Frihet!) troligen för att på ett typiskt Ebba Busch-manér visa sitt stöd för kvinnorna.

Nu måste hon snabbt programmera om sin hjärna och i stället klassa slagorden som ”terroristpropaganda”.

Men utrikesminister Tobias Billström måste veta. Så även statsminister Ulf Kristersson, som nu ska förhandla Natomedlemskap med Erdoğan för Sveriges räkning.

Liberalernas ledare Johan Pehrson är som minister delaktig i regeringens beslut men vill nog helst inte uttala sig eller veta någonting mer eftersom han inte vill ha frågan hur Sveriges nya hållning kan gå ihop med liberala värderingar.

Det är dock synnerligen tveksamt om svensk utrikespolitik kan återfå sin förlorade heder innan vi ser nya personer som utrikes- och statsminister.