Med summor upp till en lokalvårdares hela månadslön. Så mycket hade Norrtäljes tillträdande konservativa majoritet tänkt höja sina egna arvoden när de samlades för mandatperiodens allra första sammanträde.

Vanligtvis är lokalpolitiker måna om att visa vad de kan göra för sin hembygd. Så icke bland de konservativa i Norrtälje. För dem var det tydligen viktigare att slå fast vad kommuninvånarna kan göra för dem.

Till exempel höja deras personliga inkomster rejält.

M-toppen ville tjäna 110 400

I egoismens tidevarv har vi visserligen vant oss vid att matas med nyheter om elitens utsvävningar på andra människors bekostnad.

Men att som kommunpolitiker som första beslut tokhöja sina egna ersättningar och låta invånarna betala är i en klass för sig.

Bakom beslutet stod den nya majoriteten som i Norrtälje liksom i riksdagen består av L, KD, M och SD. Kommunstyrelsens ordförande Bino Drummond (M), ville höja sin lön med 23 400 kronor till 110 400 kronor i månaden.

Beslutet om den egna löneökningen sammanföll dessutom med att LO samtidigt lagt fram lönekraven för sina en och en halv miljon medlemmar.

Den modell LO vill gå fram med handlar om att ta ansvar i en svår tid, där fokus ska ligga på de lågavlönade som får det svårast när ekonomin bromsar in och priserna höjs.

Men varför i hela fridens namn ska landets LO-anslutna ta något som helst ansvar för löner, sysselsättning, konkurrenskraft och företagens ekonomi då konservativa politiker så oförblommerat struntar i att ta något som helst ansvar och i stället utser den personliga girigheten till ledstjärna.

Norrtäljepolitikerna var för snabba

Det är uppenbart att Norrtäljepolitikerna gick girigheten till mötes lite för snabbt.

Med ett sms till media meddelade ledningen sent i går eftermiddag att beslutet tills vidare upphävts. Slutligt beslut ska i stället tas efter att alla gruppledarna bjudits in till diskussion.

Men hur kunde tanken på att så till den milda grad övervärdera sin egen rätt till gigantiska inkomsthöjningar över huvud taget väckas hos den konservativa ledningen?

Inställningen är i sanningens namn inte helt ovanlig.

Den grundar sig på det som kan kallas ”de utvaldas elitism”, en vanföreställning som lustigt nog ofta drabbar just konservativa högermänniskor.

De anser att de är värda sina uppenbart orättvisa förmåner eftersom de anser sig vara lite förmer än andra. Såpass mycket förmer än andra att de kan ta beslutet att konfiskera skattepengar för att höja sina egna löner innan de ens har börjat arbeta.

De utvaldas elitism

Fenomenet med ”de utvaldas elitism” är ett mönster som utvecklats för att försvara handlingar som vanligen bedöms ligga i extremskalan av egoism, ofta i kombination med tillstånden ”grandios självbild” och ”narcissistisk personlighetsstörning”.

Dessa människor har också enligt uppslagsboken ofta en bristande empati för andra människor.

För den lokalvårdare som undrar varför politikerna kan ta hennes och andras skattepengar för att höja sina löner medan hon själv ska ”ta ansvar” och hålla tillbaka sin lön till en bråkdel så mycket finns inget svar.

En naturlig reaktion är att i stället kräva rejält högre löner också för lokalvårdare. När inte högavlönade politiker vill vara med och ta ansvar för Sveriges ekonomi, varför ska då lågavlönade LO-anslutna göra det?