Så kom och gick valnatten. Något slutgiltigt valresultat får vi inte från Valmyndigheten förrän på onsdag, men mycket pekar på maktskifte.  

Kristersson, Åkesson, Busch och Pehrsson passar kanske på att vila en stund efter valkampanjandet med falukorvar, tunnelbanereklam och energibussturné, men snart nog kommer alla fyra låsa in sig för förhandlingar.  

Sedan tar Kristersson över Regeringskansliet och Rosenbad, och det kan han tacka förstagångsväljarna för.   

I SVT:s vallokalsundersökning (ValU) kan man se en konservativ och Sverigedemokratisk våg dra fram bland väljare mellan 18 och 21 år.  

S tredje störst

Om enbart de yngsta fick bestämma skulle högerblocket få 58 procent av rösterna.

Moderaterna skulle bli största parti med 26 procent följt av SD på 22 procent.  

L och KD hankar fram på 5 procent var, men är klart över riksdagsspärren.  

Förstagångsväljarna gör Socialdemokraterna till tredje största parti med 19 procent.

Trenden i ValUn genom de senaste valen är lika tydlig som det är en kalldusch för partierna till vänster.  

Vänsterpartiet har bland förstagångsväljarna gått från ett 18-procentsparti 2002 till ett 11-procentsparti 20 år senare. Samtidigt har Moderaterna blivit dubbelt så stora, från 13 till 26.  

2002 var för Moderaterna det så kallade valstugevalet.

Med dold kamera avslöjade Uppdrag Granskning moderata partiföreträdares hemliga rasistiska åsikter. Väljarna flydde partiet och unga vände ryggen.  

Mycket händer på två decennier.  

Vad hände med Greta Thunberg?

Socialdemokraterna har gått från 30 procent bland förstagångsväljarna till sina 19.

Miljöpartiet har rasat från 10 till 5 procent. Sverigedemokraterna har dubblerat sina unga väljare vid nästan varje val.  

Här någonstans kan man ställa sig frågan: Vad hände med Greta Thunberg?  

Förra valet talades det om en ung generation som är mer politisk än någonsin. Unga tycktes dessutom vara progressiva.

Greta Thunberg tog världen med storm och när Ungdomsbarometern mätte ungas tankar och åsikter stack kvinnorna ut som feminister och miljöaktivister.  

En majoritet är de alltså inte. Långt ifrån. Vad är det som pågår?  

Att de unga väljarna sviker vänstern och Miljöpartiet är en fråga som måste in i partiernas eftervalsanalyser.  

Det är, helt enkelt, en framtidsfråga.  

Varför klarar man inte av att mobilisera unga progressiva, och varför ser de ut att bli färre?  

I kris får unga skylla sig själva

En liten fingervisning till delförklaring hittar jag i den sista intervjun finansminister Mikael Damberg gjorde före valet.  

Med anledning av inflationen, ekonomin och bostadsmarknaden ställer Aftonbladets Andreas Cervenka frågan:  

”Vad säger du till någon som är ung, köpte på toppen och som snart kanske har en lägenhet som är värd mindre än bolånet?” 

Mikael Damberg svarar: 

”Det är klart det är jobbigt och jag har varit tydlig med att det blir tuffare tider nu. Men jag tror att alla som lånade mycket var väl medvetna om att det inte kunde fortsätta så här för all framtid.

Det är inte så ekonomin brukar fungera. Har man haft väldigt låga räntor under lång tid så finns det en chans att räntorna stiger.” 

Regeringen har gett helikopterpengar till villaägarna, elanvändarna och bensinpumparna. När unga kommer på tal blir svaret i stället ”skyll dig själv”.  

En apatisk vänster

I storstäderna nära nog måste man låna och köpa sig en bostad för att få ett tryggt tak över huvudet. Hyresrätterna är för få.

Och när man måste spelar det ingen roll vilka förutsättningar banken ger. Det får bära eller brista.  

Nu brister det, och ingen vänster om mitten har svar.  

Samtidigt eskalerar klimatkrisen och ingen vänster om mitten tycks ha svar unga tror eller litar på.  

Gåtan den unga flykten från vänster stavas kanske apati, underblåst av partier som inte ser dem eller som helt enkelt inte bryr sig. 

För framtiden är apati det farligaste som finns.

För S, V och MP kan den porta vägen till makten i många år framöver.