Johan Frick: Skolministern: Högern vill skapa två parallella skolsystem

Hon är skolministern som är för friskolor men emot vinster.

– När jag tillträdde i december kände jag att de skrattade åt mig, säger Lina Axelsson Kihlblom.

I vintras trodde väl ingen att skolan skulle bli en valfråga. Skolministerns motståndare ansåg att de stod tryggt på den så kallade vinstlobbyns sida. Moderaterna och de borgerliga tyckte att hon kunde stå där och gapa. 

– Men det verkar som att svenska folket har synat den bluffen. Nu vill många se de kopplingar som finns mellan vinstlobbyn och de högerkonservativa partierna, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Med bara några få dagar kvar till valdagen hör jag av mig till skolministern och ber om en intervju. Som tur är tackar hon ja.

Mina frågor gäller förslaget om en särskild lag för friskolor, som ursprungligen kommer från Lärarnas Riksförbunds rapport Marknadsskolan. Nu har Liberalerna plockat upp förslaget och driver det i valrörelsen, tillsammans med kravet på ett förstatligande av de kommunala skolorna.

Vilka risker ser Lina Axelsson Kihlblom med det? Kommer förslagen sammantaget att cementera ojämlikheten i den svenska skolan?

Samma gamla vanliga marknadslogik

När rapporten Marknadskolan presenterades tidigare i år blev många vinstkritiker besvikna. Uppdraget var från början att hitta ett sätt att fasa ut aktiebolagen ur skolan. Men utredarna satte sig på tvären.

– De gjorde en väldig kompromiss i och med att de ändå vill tillåta vinst, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Hur många skolsystem ska vi ha i Sverige?

Både vinst och marknadslogik får vara kvar om rapportförfattarna får bestämma, men det som främst utmärker rapporten är förslaget om en särskild friskolelag. 

Exempelvis ska friskolornas lag reglera sådant som skolpengens storlek, antagningen och skolföretagens vinstuttag. En förutsättning för lagens tillämpning är ökad inspektion och kontroll av skolans verksamhet. 

Lina Axelsson Kihlblom tror inte att det går att hitta ett tillräckligt detaljerat kontrollsystem för att komma åt de vinstdrivande skolföretagen:

– Behöver vi en till mattelärare eller en till kurator? Det är en fråga för lärarna och rektorn på den aktuella skolan.

Hon kallar förslaget “absurt”. 

– Vi kan väl inte ha vissa regler som gäller för vissa lärare och rektorer, och andra regler som gäller för andra lärare och rektorer. Hur många skolsystem ska vi ha i Sverige? 

Jag frågar henne om hon inte anser att en separat lag för friskolor, i kombination med ett förstatligande av de kommunala skolorna, pekar i en riktning mot det gamla parallellskolesystemet med folkskola och läroverk. För så har nämligen jag tänkt.

– Självklart är det så, svarar Lina Axelsson Kihlblom. 

Utvecklingen i Sverige följer amerikanskt mönster

Någon annan som befarar en återgång till 1800-talets skolpolitiska lösningar är författaren Johan Enfeldt. I sin bok Vad får du för pengarna? (Bokförlaget Atlas 2022) synar han samma vinstdrivande skolkoncerner som Lina Axelsson Kihlblom talar om. 

Han får frågan vilka risker han ser med parallella skolsystem. 

Även han lyfter kombinationen med en särskild friskolelag och ett förstatligande av de kommunala skolorna. Om båda förslagen genomförs, vilket är fullt tänkbart i händelse av ett regeringsskifte, kommer det att bli mycket lättare för kapitalstarka krafter att få gehör för sina förslag.

– Har man friskolor som är sina egna huvudmän, då hamnar man snart i modellen att det blir de som ska förhandla budget med Finansdepartementet. Har de dessutom en egen lag, då har man två olika skolsystem, säger Johan Enfeldt.

Om inte vi får våra pengar kommer vi stänga våra skolor och skriva på affischerna att det är ert fel

Enligt honom följer utvecklingen i Sverige ett amerikanskt mönster. I Nancy MacLeans bok om Nobelpristagaren James McGill Bichanan framgår att kapitalägare i USA har förstått att den lokala demokratin är utspridd och därmed svår att agera samordnat mot. Det är lättare att agera kraftfullt mot en ensam aktör, en enda myndighet.

I en svensk kontext utgör den lokala demokratin 290 kommuner som friskolorna måste förhandla med.

– Hamnar man däremot i ett läge här i Sverige, där staten står för hela finansieringen och friskolorna har samma stora frihet som i dag, då skulle friskolorna kunna knalla upp på Finansdepartementet och säga: Om inte vi får våra pengar kommer vi stänga våra skolor och skriva på affischerna att det är ert fel, säger Johan Enfeldt.

Man hamnar då i ett klart underläge förhandlingsmässigt. Ett slags gisslansituation.

– Till exempel: Säg att politikerna vill införa en bestämmelse i lagen om att alla skolor ska ha utbildade skolbibliotekarier. Om man då har två separata lagar kan politikerna nöja sig med att de i alla fall lyckades införa den nya bestämmelsen i de kommunala skolorna, men inte i de fristående. De har ju en annan lag, säger Enfeldt.

Academedias monopol på studievägledning

Lina Axelsson Kihlbloms slutord i intervjun rör Academedia. På den politiskt oberoende Tankesmedjan Balans hemsida har hon läst att de börjat köpa upp aktörer som erbjuder studievägledning för barn och unga. Till exempel äger de studier.se, gymnasiekoll.se, gymnasieguiden.se, framtid.se, frågasyv.se, och snackamedsyv.se

Detta innebär att Academedia i stort sett redan köpt sig en monopolsituation när det gäller de portaler som många femtonåringar använder för att orientera sig inför gymnasievalet. 

Lina Axelsson Kihlblom kopplar det till skolkoncernernas vinstjakt.

– Det är som om ett stort läkemedelsföretag skulle vara 1177 och hänvisa dig till sina egna mediciner, säger hon och fortsätter:

– Att man kan tjäna pengar på barn och unga i en utsatt situation ger mig magont. Vad är nästa steg?