Nya las löser inte otryggheten för statligt anställda
”Nya las” rensar i visstidsträsket för privat anställda – men för de statligt anställda finns problemen kvar. Facken förhandlar nu intensivt för att få en lösning klar i nästa vecka
På onsdag i nästa vecka möts LO, PTK och Svenskt Näringsliv på Grand Hotel i Saltsjöbaden för att skriva under ett nytt huvudavtal.
En viktig del av uppgörelsen är att visstidsanställningar begränsas, och att så kallad hyvling regleras hårt.
– Men reformen bygger på privata sektorns förutsättningar. Den löser inte våra problem, säger Åsa Erba-Stenhammar, förhandlingschef vid fackförbundet ST. Hon är kritisk till att ändringarna i lagen om anställningsskydd löser problem som finns på delar av arbetsmarknaden samtidigt som lagen gäller för alla.
Särskilda problem för statsanställda
Inom staten finns sedan länge avtal som ger mycket av det som huvudavtalet för privat anställda nu vill åstadkomma: flexibilitet för arbetsgivarna, och relativt bra stöd för anställda som behöver ställa om till nytt jobb.
Men de statligt anställda brottas med särskilda problem, som ändringarna i las inte rår på:
• Statliga myndigheter kan anställa ”för enstaka, kortvariga perioder” helt utan begränsningar. Detta enligt den så kallade anställningsförordningen för statligt anställda. Det finns exempel på att en myndighet har anställt samma person 300 gånger under en femårsperiod.
• Anställningstryggheten brister när regeringen beslutar att flytta ut statliga myndigheter till nya orter.
• Ny lagstiftning gör att anställda vid omkring 60 myndigheter kan ha säkerhetsklassade arbetsuppgifter. Säkerhetsklassningen görs om varje år, varvid den anställda riskerar att plötsligt inte klara klassningen, till exempel därför att en bror eller syster har fel umgänge.
”Oklar rätt till omställningsstöd”
– När anställda plötsligt står utan arbetsuppgifter hamnar de i en arbetsrättslig gråzon. Vid en del myndigheter kan de bli omplacerade, vid andra riskerar de att sägas upp, antingen på grund av arbetsbrist eller personliga skäl. Då är deras rätt till omställningsstöd är oklar, säger Åsa Erba-Stenhammar.
Hela våren har Seko, tjänstemannafacken och akademikerna inom den statliga sektorn förhandlat med Arbetsgivarverket för att få en lösning på de här problemen.
De kräver också samma generösa omställningsstudiestöd som privat anställda får genom det nya huvudavtalet.
– Vi kanske inte lyckas lösa alla frågor. Men vi tror att vi ska i alla fall kan få lösningar som passar oss bättre än de som parterna i privat sektor har förhandlat fram, säger Åsa Erba-Stenhammar.
Uppgörelse den 22 juni
Målet är att ha en uppgörelse den 22 juni. Men datumet är inte valt för att en trygghetsuppgörelse för statligt anställda ska vara klar samma dag som fack och arbetsgivare skriver under huvudavtalet för den privata arbetsmarknaden, säger Åsa Erba-Stenhammar.
– Nej, vi satte vårt slutdatum innan vi visste att de privata parterna hade valt samma dag.
För statligt anställda blir förändringen inte fullt så genomgripande som för de privatanställda, tror Åsa Erba-Stenhammar.
– Men ett paradigmskifte blir det för alla. Det blir lättare att få en fast anställning, och det blir enklare för arbetsgivarna att säga upp.