Farlig arbetsmiljö: Svårt att lägga skyddsstopp när liv står på spel

Många poliser fruktade för sina egna och kollegornas liv. Det sa Polisförbundets ordförande i Region Öst, Sara Walters, till Arbetet efter de våldsamma kravallerna i påskas. Kravaller som utlöstes av den danska högerextremisten Rasmus Paludans koranbränningar.

Enligt Arbetsmiljölagen har ett skyddsombud rätt att stoppa arbetet om det finns ”omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa”.

Även polisens skyddsombud har den rätten. Men det ska mycket till för att de ska använda den, förklarade Fredrik Hagelin, regionalt huvudskyddsombud för polisen i region Mitt i förra numret av Arbetet.

– Det är så många andra värden att ta hänsyn till. Ett skyddsstopp får ju andra konsekvenser. Det kan vara andra människor, inte bara poliser som riskerar att skadas. Vi pratar ju om stora frågor som att upprätthålla yttrandefrihet, demokrati, våldsmonopol.

Människors liv på spel

Men det är inte bara polisens skyddsombud som måste brottas med den typen av frågor.

När andra människors liv står på spel blir insatsen högre om ett skyddsombud skulle gå in och stoppa arbetet.

– Det ska mycket till för att avbryta en livräddande insats. Jag vet egentligen inte i vilken situation jag skulle kunna gå och lägga ett skyddsstopp i det läget, säger Lars Hagman som är huvudskyddsombud på Brandkåren Attunda.

Det är befälet på plats vid en utryckning som ska göra en riskbedömning av olycksplatsen. Vilka insatser som ska göras, möjliga vägar att ta sig in i ett brinnande hus till exempel eller om riskerna är för stora för att sätta in rökdykare.

– Sedan har vi alltid övat så att varje brandman är sitt eget skyddsombud på plats. Om jag som rökdykare bedömer att det här är för varmt, det är för stora faror, då avbryter jag insatsen.

Blir det aldrig tjafs om till exempel en rökdykare tycker att det är för farligt men befälet säger att du måste gå in?
– Jag har jobbat sedan 1989 och har aldrig varit med om en sådan situation. Man lyssnar på individens bedömning.

Gränsen för brandmän?

Ett skyddsstopp kan alltså göras om det finns omedelbar och allvarlig hälsa för arbetstagares liv eller hälsa. Men var går den gränsen för en brandman?

– Det måste väl vara samma överallt egentligen: att ingen ska skadas i sitt arbete, det måste ju vara grundsynen, säger Lars Hagman.

De flesta skulle nog betrakta det som ”omedelbar och allvarlig fara” att springa in i ett brinnande hus?
– Haha, ja precis. Men det ingår i arbets­uppgifterna och vi övar ju för det. Vi har årliga övningar. Blir man inte godkänd där får man inte rökdyka.

Lars Hagman anser att den svenska brandkåren ligger långt fram när det gäller säkerhet och arbetsmiljöfrågor i ett internationellt perspektiv.

Rökdykare går till exempel alltid in i par med en rökdykarledare som står utanför och har radiokontakt med dem. Arbetsledaren kan då se om det finns risk för övertändning eller om rök­gaserna börjar utvecklas på ett oroande sätt. Då kallas rökdykarna ut igen.

– I delar av USA och Kanada arbetar man inte med rökdykarledare, utan man springer in och kör random, så man har inte den säkerhetsuppbyggnaden som vi har. Vi är väldigt duktiga på det här. Jag känner mig stolt över det vi har jobbat fram under så många år i Sverige.

Glad att Sverige inte har medaljer

I vissa länder har man även system där man kan få medalj för hjältemodiga insatser. Men det är Lars Hagman glad över att vi inte har i Sverige.

– Jag tror definitivt att det kan öka riskbenägenheten om man får en medalj för att man gjort en insats som är livsfarlig. Men här jobbar vi ihop, vi jobbar i team och alla vet precis vad som ska göras.

Militärer som deltar i internationella uppdrag kan hamna i situationer där både det egna och andras liv står på spel.

Den svenska arbetsmiljölagen gäller till största delen för dem. Skyddsronder, förebyggande arbetsmiljöarbete och riskbedömningar av arbetsmiljön ska utföras precis som i Sverige. Men det finns ett undantag.

– Vi kan inte stoppa arbetet i utlandsstyrkan. Vi kan göra allting fram till ett skyddsstopp, men inte det, säger Jens Zetterberg, centralt skyddsombud i armén. 

Han har deltagit i utlandsuppdrag fem gånger, senast i Mali där han varit flera gånger, och i Afghanistan.

Men möjligheten att stoppa arbetet är inget han saknar.

– Vi är där på ett uppdrag för att stödja Mali och det skulle bli en form av strukturell rasism om inte vi skulle vara där och hjälpa dem när det behövs som mest.

Du har aldrig tänkt, när ni ska ut på uppdrag, att det varit för farligt och velat lägga ett skyddsstopp?
– Det ingår i vårt arbete, så jag har svårt att förstå din fråga på det sättet. Jag förstår vad du menar, men är ett svenskt liv mer värt än ett maliskt? Det ingår i vårt arbete. 

Så när andras liv står på spel måste man ta större risker själv?
– Ja, vi är humanister. Om liv står på spel har jag svårt att se att vi inte ska hjälpa till. Det är mitt perspektiv.

Uppmärksam under uppdrag

I krigshärjade länder är det viktigt att bedöma och analysera risker inför varje uppdrag, framhåller han. Det sker bland annat genom underrättelsearbete och analys av tidigare risker i området. Men även under själva uppdraget gäller det att vara uppmärksam.

– Vi letar efter tecken, kan man säga. Tecken på frånvaron av det vanliga och närvaron av det ovanliga.

Om inga kvinnor eller barn rör sig i området bör man vara extra vaksam.

– Det är en klassisk indikator. För att behålla stödet brukar de här grupperna varna lokalbefolkningen i förväg, så att kvinnor och barn inte ska behöva vara på plats när det skjuts.

Under sina uppdrag har Jens Zetterberg även fått insyn i hur det fungerar i andra länders utlandsstyrkor.

– Och då har jag insett att vi är väldigt bra på att hantera risker i Sverige jämfört med många andra länder. Vi har duktiga chefer och väldigt duktiga soldater.

Lärares jobb kan stoppas snabbare

Maria Steinberg är arbets­miljö­forskare och har skrivit sin doktorsavhandling om just skyddsstopp. Hon tittade då närmare på kriterierna för när arbetet får stoppas.

– Först ska det ju vara farligt, men man tittar också på anställningsförhållandena. Är det till exempel en lärare som blir hotad kan man stoppa arbetet mycket tidigare än om det är en polis.

Gränsen för vad som anses vara en ”omedelbar och allvarlig fara” går alltså betydligt längre bort för yrken där riskerna är en del av jobbet.

Maria Steinberg jämför med en under­sköterska i hemtjänsten. I arbetsuppgifterna ingår då att gå hem till folk för att ge omsorg.

– Om hon då kommer in i en knarkar­kvart där folk sitter och tar droger så ska hon bara gå därifrån. Det ingår inte i arbetsuppgifterna. Hon har ingen utbildning för det, ingen skyddsutrustning och hon är ensam. Men det har en polis som hamnar i samma situation.

Även gränser för poliser

Även för en polis finns det emellertid gränser för vad som ingår i arbetsuppgifterna. I sin forskning har Maria Steinberg tittat närmare på polislagen och polisförordningen för att se vad som förväntas.

– Jag kunde inte hitta något som sa att de skulle offra sina liv för att till exempel skydda statsministern. Utan då skulle de kunna stoppa jobben.

Maria Steinberg framhåller att arbets­miljölagen även tillåter att en enskild individ stoppar sitt eget arbete om hen anser att det är för farligt.

– Som brandman måste man till exempel gå in i elden och den är ju farlig i sig. Men om man känner att ”här kan jag dö”, då har man rätt att själv stoppa sitt jobb. Min uppfattning är att det är ganska tydligt att de inte behöver riskera sina egna liv för att rädda någon annans liv.