Tre partier slåss om arbetarväljarna. 

Socialdemokraterna, ett parti sprunget ur fackrörelsen. 

Sverigedemokraterna, som tog över LO:s gamla lokaler i Almedalen och marknadsförde sig som “Arbetarpartiet – på riktigt”. 

Och så Vänsterpartiet, vars partiledare Nooshi Dadgostar besöker industrier på löpande band. 

Så hur viktiga är egentligen arbetarväljarna för partierna? Färska siffror från valforskarna vid Göteborgs universitet visar att arbetarväljarna var viktigare för Sverigedemokraterna än för Socialdemokraterna i det senaste riksdagsvalet 2018. I alla fall sett till hur stor del av partiernas väljarbas gruppen utgör.

Samtidigt visar siffrorna att gruppen har blivit allt mindre i samtliga tre partiers väljarkårer de senaste åren.

”Symboliskt viktig grupp för S”

I valet 2018 var 42 procent av S-väljarna arbetare. Motsvarande siffra för Sverigedemokraterna var 46 procent. Av Vänsterpartiets väljare var 38 procent arbetare.

– Arbetarna är en symboliskt viktig grupp för Socialdemokraterna och viktig att hålla kvar, även om den blir mindre, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Men medan Socialdemokraterna har backat har de två andra partierna, V och SD, däremot vuxit bland arbetarväljare i de senaste valen.

Henrik Ekengren Oscarsson resonerar kring att Socialdemokraterna kanske borde heta något annat, med tanke på att väljarbasen ser så annorlunda ut i dag jämfört med tidigare. I vissa mätningar han och Göteborgs universitet gjort är tjänstemännen fler än arbetarna bland S-väljarna. 

– De borde kanske byta namn till Socialdemokratiska tjänstemannapartiet. 

67 procent röstade på S

Annat var det år 1976. Då kom 67 procent av Socialdemokraternas röster från arbetare. Men mycket har hänt. 

1990 – Fackmedlemmar blir inte längre automatiskt anslutna till Socialdemokraterna. 

2006 – Alliansen vinner valet, efter att Moderaterna lanserat sig som det nya arbetarpartiet.

2010 – Socialdemokraterna är inte längre det parti som majoriteten av arbetarväljare känner sig närmast. Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen.

För att bara ta tre saker. 

Så hur viktiga är arbetarväljarna i valet? Viktiga. De utgör en tredjedel av väljarkåren. När Henrik Ekengren Oscarsson frågar väljarna svarar runt var tredje att de jobbar i ett arbetaryrke. Ungefär var femte är med i ett LO-förbund, eftersom alla inte är med i facket.

Identiteter påverkar hur vi röstar

Men det är inget lätt uppdrag för partierna att fånga den här gruppen. Den är inte längre lika homogen som den varit. 

Enligt Henrik Ekengren Oscarsson bär vi runt på många olika identiteter som påverkar hur vi röstar politiskt. Sakfrågor styr mer än bakgrund, till exempel.

Förr identifierade sig fler som arbetare och därmed som självklara socialdemokrater. Nu spelar sakfrågorna och yrkesidentiteten in mycket mer. Du kanske tänker på dig själv mer som undersköterska än som arbetare. 

– Det var väldigt enkelt en gång i tiden och på 50-talet var Sveriges klassröstning starkast i världen. Du var arbetare eller kapitalägare, löntagare eller kapitalist. Nu lever vi i stället i ett hyperindividualiserat samhälle, förklarar Henrik Ekengren Oscarsson. 

Men det hindrar inte partierna att ändå försöka väcka gruppidentiteterna till liv, påpekar han.

– Det är väldigt utmanande för partierna att göra det i en sådan omfattning att det skulle få betydelse i ett val. Men visst kan man gå omkring och känna sig som en bruksortsbo om partier påminner en om det. 

Arbetare folk som jobbar

Dagens unga missuppfattar frågan som Henrik Oscarsson Ekengren och kollegorna ställer i sina undersökningar. ”Är du uppvuxen i ett arbetarhem” möts av ett nästan unisont ”ja!”.

För i deras hem bor ju folk som jobbar.

Samtidigt är det fler som räknar sig som arbetare än som faktiskt jobbar i arbetaryrken, enligt Henrik Oscarsson Ekengren. 

– Vi brukar kalla det för en eftersläpande arbetarromantik. De flesta familjer har en berättelse om en farfar som vuxit upp på ett jordgolv. Men frågor om klass är också de mest hatade i våra undersökningar. Det väcker mycket känslor.

Färska siffror över andelen arbetare i de tre senaste valen

Fotnot: De här siffrorna bygger på självskattning. Valforskarna i Göteborg mäter också på ett annat sätt: genom att fråga efter personens yrke och sedan klassa det själva utifrån en standard. Då blir ännu färre arbetare.