Syndikalisterna: Byggnads skulle kunna stoppa arbetslivskriminaliteten på ett år
Byggnads skulle kunna stoppa arbetslivskriminaliten på ett år, säger Emil Boss från Syndikalisterna. ”En väldigt förenklad bild”, svarar Byggnads ordförande, som betonar statens ansvar.
Emil Boss och Johan Lindholm.
På arton år har det kommit två fällande domar för exploatering av arbetskraft, en enligt lagen om människohandel och en enligt lagen om människoexploatering. Det visar Arbetets granskning från måndagen.
Emil Boss, förhandlingssekreterare inom syndikalistiska SAC:s organisation i Stockholm, och Byggnads ordförande Johan Lindholm är överens om att alldeles för få döms.
– Det är ett underbetyg naturligtvis. Det här är ju ett problem som är jätteutbrett, säger Johan Lindholm.
Emil Boss säger att man måste ställa det i relation till hur exploatering lyfts som ett allvarligt problem i samhällsdebatten.
– Regeringen har tillsatt en speciell delegation som ska bemöta det här hotet mot samhället. Att då ställa det mot två fällande domar. Det blir nästan löjligt.
”Ropar för mycket på polisen”
Men de två fackliga företrädarna tycker lite olika om var ansvaret landar tyngst just nu. Emil Boss tycker att det är för stort fokus på människoexploateringslagen, som kontrolleras av polisen snarare än av de fack som vanligen bevakar arbetsvillkor. Att facken ropar för mycket på polisen.
Lagen utkräver ett personligt ansvar av företagare som har utnyttjat arbetstagare. Emil Boss menar att det kan bli ett bra komplement till det fackliga arbetet, men tycker att facken i första hand måste göra mer.
Syndikalisterna i Stockholm har den senaste tiden fått uppmärksamhet för sitt arbete med att organisera utländska arbetare i byggsektorn. De har drivit igenom ett antal lönekrav, även för personer som saknade fackligt medlemskap när de blev oeniga med sina arbetsgivare.
Huvudprincipen hos bland andra Byggnads är att man ska ha varit medlem för att få stöd.
Kräver mer av staten
– Byggnads skulle, med samma traditionella fackliga verktyg som vi använder, kunna bli av med arbetslivskriminaliteten inom ett år. Det är vår ärliga bedömning, säger Emil Boss och lyfter bland annat betydelsen av att nå ut till utsatta på deras språk.
– Nej. Det är en väldigt förenklad bild, säger Johan Lindholm på Byggnads.
Han säger att facket ständigt förhandlar och bevakar villkor för sina medlemmar, men att människoexploateringen är en del av ett parallellsamhälle som staten måste ta ansvar för.
– Vi har pekat länge på att staten bär det yttersta ansvaret och de har ju valt att ducka, eller stoppa huvudet i sanden. Det handlar ju till exempel om att ha koll på vilka som befinner sig i landet, säger han.
Risk att exploatering missas
Sedan 2018 har en rad myndigheter i uppdrag att samverka mot arbetslivskriminalitet med gemensamma arbetsplatskontroller.
Johan Lindholm önskar att de kontrollerna ska bli fler och verktygen vassare. Bland annat att myndigheterna får större rätt att utbyta information utan sekretesshinder.
När Riksrevisionen 2020 granskade myndigheternas arbete lyfte man risken att de missar exploatering, just för att anställningsvillkor inte kontrolleras av någon av de medverkande myndigheterna utan av facket.
”Därför är det stor risk att myndigheterna gör kontroller på arbetsplatser utan att upptäcka missförhållanden som är del av arbetskraftsexploatering, så som att arbetstagarna får mycket låg lön, arbetar långa dagar eller bor under dåliga förhållanden”, heter det i rapporten.
Riksrevisionen föreslog att regeringen ska utreda om myndigheterna bör utöva tillsyn över arbetsvillkor för utländsk arbetskraft i branscher med ökad risk för arbetskraftsexploatering.
