Så ska de ukrainska flyktingarna få in en fot på svensk arbetsmarknad
Vad behöver de ukrainska flyktingarna för att få jobb här i Sverige? Och hur påverkar kriget den svenska arbetsmarknaden? Två frågor som många jobbar med just nu.
Ukrainska flyktingar köar utanför Migrationsverket på Jägersro i Malmö den 15 mars.
Det är svårt att veta hur arbetsmarknaden påverkas av kriget i Ukraina. Och hur väl rustade vi är för att stötta de som kommer nu.
Det menar Anders Forslund, professor på institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
– Eftersom det nu handlar om akut flyktingmottagande är det svårt att ha en känsla för vad som skulle kunna behöva göras kring arbetsmarknad på längre sikt. Men jag hoppas att Ryssland tvingas ta sitt förnuft till fånga så att det blir ett kortvarigt behov, säger han.
Arbetstillstånd från dag ett
Den där osäkerhet över ett nytt läge som ständigt utvecklas märktes även på den pressträff som regeringen och Arbetsförmedlingen nyligen höll.
Migrationsminister Anders Ygeman (S) sade att det underlättar att de ukrainska flyktingarna får tillstånd att jobba dag ett. De omfattas av massflyktsdirektivet, som nu aktiverats för första gången. För de som kom 2015 och sökte asyl var det krångligare och en längre väntan.
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) och Arbetsförmedlingens generaldirektör Maria Mindhammar betonade på träffen att gymnasial utbildning är standard i Ukraina och att många går vidare till universitet och högskola.
En stor del pratar bra engelska. Förutsättningarna är alltså goda.
Många lediga jobb
Och här finns många lediga jobb i vård och omsorg, handel och restaurang. I de gröna näringarna börjar snart säsongsjobben.
– Även om läget är osäkert och vi skulle få ett väldigt stort mottagande som innebär ett högre antal inskrivna arbetssökande på Arbetsförmedlingen så har vi i Sverige trots allt ett väldigt bra utgångsläge på arbetsmarknaden, sade Eva Nordmark.
Enligt Migrationsverkets huvudscenario väntas runt 76 000 personer komma hit före halvårsskiftet. Till Arbetsförmedlingen har hittills väldigt få kommit, säger Maria Mindhammar. Men deras digitala system klarar stora volymer av ärenden.
”Viktigt att få träffa en handläggare”
Trots osäkerheten vet ändå IFAU:s Anders Forslund att en viktig förutsättning för att kunna integreras i Sverige är att lära sig svenska så fort och så bra som möjligt.
För de som står långt från arbetsmarknaden är det tre klassiska delar inom jobbpolitiken som enligt tillgänglig forskning ger effekt, enligt honom. Subventionerade jobb, att få ny kompetens genom exempelvis arbetsmarknadsutbildningar och hög handläggartäthet på Arbetsförmedlingen.
– De som kommer hit har ofta ett dåligt kontaktnät och då är det viktigt att få träffa en handläggare.
Hur mycket påverkar de stora förändringarna på Arbetsförmedlingen, där kontor har lagts ner och arbetssökande förväntas ha mer digitala kontakter?
– Det är svårt att veta, eftersom det är oklart hur mycket stöd de från Ukraina behöver.
Etableringsjobb viktigt
På pressträffen för två veckor sedan sade minister Eva Nordmark (S) att de planerade etableringsjobben kommer vara ett viktigt verktyg för att ”trycka tillbaka” långtidsarbetslösheten. Den subventionerade anställningsformen kom till efter en idé från arbetsmarknadens parter och riktar sig till långtidsarbetslösa och nyanlända.
Blir de planerade men försenade etableringsjobben extra viktiga i ljuset av kriget i Ukraina?
– Jo. Men nyanlända har redan rätt till nystartsjobb, en annan subventionerad anställningsform. Det finns skillnader i hur de är konstruerade men de är inte väsensskilda, säger Anders Forslund.
Vad är då poängen med etableringsjobben?
– Det är en bra fråga. En stor skillnad är att etableringsjobben att arbetsmarknadens parter har bestämt sig för att ”promota” (göra reklam för, reds anm.) det.
– Det kan också vara enklare eftersom arbetsgivaren vet exakt hur mycket man ska betala. Men systemet kanske inte blir enklare av att få ytterligare en anställningsform.
