Matilda Pääjärvi arbetar på sjukhusets barnavdelning och säger att nio sjuksköterskor nu har sagt upp sig därifrån. Samtidigt har åtta iva-sjuksköterskor och fjorton operationssjuksköterskor fattat samma beslut.

– Vi har ett otroligt roligt jobb, de allra flesta tror jag trivs väldigt bra de allra flesta dagar. Det gör jag, säger operationssjuksköterskan Kerstin Brodin.

Men även hon har lämnat in en uppsägning från sin tjänst på Sundsvalls sjukhus.

Inte med i lönesatsning

Uppsägningarna är en reaktion på en lönesatsning som Region Västernorrland tog beslut om i början av mars. Omkring 500 sjuksköterskor i regionen ska få ett lönepåslag på 3000 kronor. Satsningen görs på vissa grupper utifrån var rekryteringsbehovet är störst framöver.

Men reaktionerna har varit starka från sjuksköterskegrupper som inte får del av satsningen och inte känner sig värderade då de inte få samma påslag.

Matilda Pääjärvi säger att nyexaminerade på avdelningar som omfattas kommer kunna få högre löner än de som jobbat i flera år på till exempel barnavdelningen.

– Det känns väldigt fel att de ska komma in på högre lön än oss som har jobbat några år på samma ställe, som har byggt upp kompetens och hjälpt vår avdelning att drivas framåt.

Blir svårt att operera

Operationssjuksköterskan Sanna Hammarström menar också att bristen på specialiserade sjuksköterskor riskerar att öka.

– Det blir otroligt svårt att motivera folk att läsa vidare när man inte tjänar på det.

Om alla som har sagt upp sig slutar när uppsägningstiderna löper ut i sommar blir situationen kärv på sjukhuset.

– Då kan man nästintill inte genomföra operationer här, säger Sanna Hammarström, som också hon sagt upp sig.

– Mest tråkigt och ledsamt är hur det kommer att bli för alla barn, säger Matilda Pääjärvi om situationen på barnavdelningen.

”Ska kunna vara stolt”

Sjuksköterskorna som Arbetet pratat med hoppas att det ska komma en lösning som gör att de ändå väljer att stanna på sina jobb.

– Jag tror helt ärligt inte det är någon som direkt vill lämna, säger Madelene Frånlund, som också hon sagt upp sig från jobbet som operationssjuksköterska.

Det talas nu från regionens sida om en ytterligare satsning, men sjuksköterskorna är oroliga för om den verkligen ska räcka för att ge dem motsvarande påslag som de 3000 kronor som redan utlovats till andra grupper.

Kerstin Brodin beskriver en situation med dålig löneutveckling över tid och liten lönespridning, där det inte lönar sig att jobba kvar och bygga en teamkänsla som är viktig i vården.

– De unga som kommer nu kommer inte acceptera det här. Att vara operationssjuksköterska ska vara något att vara stolt över.

Massavhopp återkommer i vården

Just att större grupper inom vården säger upp sig av missnöje med villkoren är ett mönster som upprepat sig. Här är tre tidigare exempel:

  1. I höstas sa 55 barnmorskor upp sig från Danderyds sjukhus i Stockholm, i samband med krav på bättre arbetsvillkor. Regionen presenterade sedan nya satsningar på förlossningsvården och i januari uppgav Danderyds sjukhus att hälften av barnmorskorna hade dragit tillbaka sina uppsägningar.
  2. Upprepade gånger har grupper av ambulanspersonal valt att säga upp sig. 2016 gjorde 45 av 260 inom ambulansen i Gävleborg det när en ny arbetstidsmodell påverkade bland annat lönen nattetid. 90 procent var sjuksköterskor, flera med specialistutbildning.
  3. 2013 väckte det stor uppmärksamhet när 33 av 45 sjuksköterskor på barnintensiven i Lund sade upp sig. Missnöjet gällde ändrade löneregler. Avdelningen de sade upp sig från var en av två i hela landet som utförde hjärtkirurgi på barn. Samtliga tog tillbaka sina uppsägningar när regionen backade från ändringarna.

Studie: ”Chefer måste lyssna”

En ny studie från Lunds och Malmös universitet handlar om sjuksköterskebristen. Forskarna beskriver en negativ spiral när missnöjda sjuksköterskor börjar lämna en verksamhet och pressen ökar på dem som är kvar.

– När dessa pressade situationer uppstår har ledningar en tendens att bli alltmer rigida och säga nej till allt som personalen ber om; från höjda löner till förändringar i schemat, säger Paula Mulinari, docent i socialt arbete vid Malmö universitet och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

Forskarna uppger att deras intervjuer visar att ledningspersoner ofta har uppfattningen att massavhopp beror på att unga är hoppjerkor som vill pröva nya ställen och att uppsägningar är ett sätt för sjuksköterskor att höja sina löner.

– Visst kan det stämma till viss del. Men om man inte erkänner att det finns ett problem och tar tag i det på allvar går det inte att komma till rätta med sjuksköterskebristen, säger Rebecca Selberg, genusvetare vid Lunds universitet som också arbetat med studien.

För att komma till rätta med bristen anser forskarna bland annat att chefer på alla nivåer måste bli bättre på att lyssna på anställdas analyser av problem.

Slutsatserna bygger på 1500 enkätsvar och 50 djupintervjuer med sjuksköterskor och personer i ledande positioner.