Över hela landet jagar tusentals unga vuxna som omfattas av gymnasielagen ett fast jobb. Lagen gav ensamkommande en chans att gå klart gymnasiet trots att de inte fått asyl. Och chansen att få stanna i Sverige permanent om de hittar det där jobbet inom sex månader efter examen. 

I januari hade bara var fjärde i den gruppen beviljats permanent uppehållstillstånd, enligt siffror från Migrationsverket. Det handlar om1 808 individer. De har alltså hittat ett fast jobb. Hur många som fått avslag kan Migrationsverket inte svara på.

Till bilden hör att många av dem som inte lyckats kvala in till ett permanent uppehållstillstånd i praktiken inte heller kan återvända till sitt hemland. Ingen har utvisats till Afghanistan efter talibanernas maktövertagande. Samtidigt har de inte rätt att arbeta i Sverige. 

Tusentals av de ensamkommande befinner sig därför just nu i ett limboland. 

– Man har valt att låta människor vara här utan rätt att försörja sig. Då finns två alternativ: den svarta arbetsmarknaden eller den organiserade brottsligheten. Vi går från att ha en skattebetalare till någon i utanförskap, förklarar Matilda Brinck-Larsen, som driver frivilligorganisationen Agape i Göteborg.

Bodde på chefernas kontor

Arbetet har träffat tre unga män som misslyckats i sin jakt på det åtråvärda fasta jobbet som skulle ge dem chansen att stanna i Sverige. De har alla utnyttjats av oseriösa arbetsgivare. 

Mustafa Gholami fick jobb på en restaurang. Han bodde på chefernas kontor till en början. Jobbade svart i några månader. Sex dagar i veckan. Ofta 15 timmar om dagen. 

Efter ett år orkar han inte mer. Mustafa Gholami fick ett nytt jobb på en snabbmatskedja. Skickade in alla papper till Migrationsverket. Men det föll på att hans lön låg cirka 500 kronor för lågt enligt kollektivavtalet. 

– Jag är tillbaka på noll. Jag får inte ens jobba. Jag är i den värsta situationen hittills. Jag var så glad när jag fick stanna för att studera klart och kämpade i tre år för det. Nu vet jag inte om jag orkar igen. 

Mahir: ”Är jättetrött”

Rachid får jobb på en annan restaurang som allt-i-allo. Via mobilappen Whatsapp får han veta när han ska jobba, ibland kommer schemat samma dag. Han förbereder 80 kilo ris, står vid grillen, städar, diskar, serverar. Även här är jobbdagarna långa, de lediga timmarna få.

Övertid betalas aldrig ut. När covidsmittan ökar får han sluta, efter tre månaders svartjobb. Trots löften om vitt avtal. 

Rachids nästa jobb ger ett kontrakt på 17 månader, men när Migrationsverket tittar på hans fall är det bara 14 månader kvar. Det är inte en tillräckligt lång anställning.

Mahir får ett fast jobb som personlig assistent. Han blir kallade ”slö idiot” och ”åsna” av sin brukare, som också kräver att han ska bo i lägenheten dygnet om och jobba varje dag.

– Jag accepterar det för jag tänker på min framtid. Men jag är jättetrött, berättar Mahir. 

Han väntar fortfarande på att Migrationsverket ska behandla hans ärende. Den dagen måste han ha ett fast. 

MP: Stolta över lagen

Miljöpartisten Rasmus Ling var med och drev igenom gymnasielagen i riksdagen.

– Vi drev igenom lagen mot alla odds och är stolta över det. Utan den hade många varit i talibanernas Afghanistan. Flera har nu fått permanent uppehållstillstånd och fler kan få det, säger han. 

Men även han ser risker med dagens regler. 

– Många hamnar i limbo när de inte kan återvända, inte heller utvisas med tvång och inte heller har rätt att arbeta. Många mer eller mindre tvingas göra vad man kan för att få pengar. Det skadar samhället. 

Läs hela Arbetets granskning här

Fakta

I juni 2021 röstade riksdagen ner regeringens förslag på ändringar i gymnasielagen. Förslaget gick ute på att förlänga tiden de unga har på sig att hitta jobbet som kan ge permanent uppehållstillstånd, från ett halvår till ett år.  

Regeringen ville även lägga till yrkesintroduktionsanställning som godkänt arbete.