Falska löften om lön, långa arbetsdagar och hot om att utvisas från Sverige, var några av de saker som de bägge studenterna från Bangladesh utsattes för av en restaurangägare i Norrköping. I går, den 15 februari, dömdes chefen i Högsta domstolen för brottet människoexploatering.

Domen är unik i sitt slag. För första gången döms en person i högsta rättsliga instans för det nya brottet som fördes in i lagen 2018.

För att dömas för människoexploatering krävs att man ”genom olaga tvång, vilseledande eller utnyttjande av någons beroendeställning, skyddslöshet eller svåra situation exploaterar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri.”

Oklart var gränsen går

Tidigare har det varit oklart var gränsen går för de förutsättningar som måste vara uppfyllda för att dömas för det nya brottet. Vad kännetecknar exempelvis en svår situation, och vad är egentligen orimliga villkor?

Eftersom ett beslut i Högsta Domstolen blir vägledande för hur alla underinstanser ska bedöma ett brott, har oklarheterna nu, för första gången börjat klarna.

My Hedström, byråchef vid Åklagarmyndigheten, anser att domen är bra och tydlig, och hoppas att den innebär att lagen kommer att användas mer i framtiden – exempelvis när polisen gör tillslag på arbetsplatser.

– Att man då inte bara fokuserar på brott mot utlänningslagen utan också har ögonen öppna för att det kan vara människoexploatering. Och att man också säkrar bevisningen, hör de här personerna som i dag ofta blir utvisade och gör dem till målsägare.

”Lagen kan användas mer”

Per Wadhed, är polisens samordnare för det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet.

De senaste åren har man gjort ett antal stora tillslag mot arbetsplatser och utvisat många som inte haft rätt att vistas i Sverige. Samtidigt gjordes det bara 62 polisanmälningar om människoexploatering förra året.

– Jag tror att vi kan använda lagen betydligt mer, säger Per Wadhed.

Också han är nöjd med den nya domen, som han berättar att polisen ”legat och väntat på”.

– Jag tror att det här är jättebra för polisen. Det är en väldigt välskriven dom som utgör nästan en checklista för hur man ska tänka och bedöma. Jag tror att den kommer att bli väldigt vägledande för oss i utredningsarbetet.

Stöd för polisanmälningar

Han håller med om att polisen, vid de stora arbetsplatsinspektionerna på exempelvis byggen går i huvudsak på utlänningslagen. Det innebär ett fokus på om personerna de träffar har rätt att vara i Sverige snarare än om de har blivit utnyttjade.

Samtidigt pågår det sedan en tid en diskussion inom polisen kring att också fokusera mer på brottet människoexploatering, enligt Per Wadhed. Han säger att den nya domen kan bli ett stöd för att polisanmälningar och utredningar ska ses som meningsfulla.

– Det är hela tiden den bedömningen polisen gör. Möjligheten att få ett rättsfall och dom på brottet. Det här kommer stärka oss i uppfattningen att det går.

Kommer vi se fler polisanmälningar om människoexploatering under 2022 jämfört med förra året?
– Vår ambition är det. Och nu har vi fått vägledning om hur en sån utredning och anmälan kan hanteras.