Skyddsombud: ”Samhalls stora upphandlingar ger dålig arbetsmiljö”
Samhall dumpar priserna på städning för att vinna stora upphandlingar som ger många jobb. Och det får allvarliga följder för arbetsmiljön, hävdar Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud för Fastighets som har fått Arbetsmiljöverket att gripa in.
Samhall, som ägs av staten, har i uppdrag att ge meningsfulla jobb åt personer med funktionsnedsättning.
För år 2022 kräver ägaren att Samhall ska erbjuda skyddat arbete under 32,84 miljoner timmar
Det här kravet är orsaken till att Samhall konkurrerar med underpriser på städmarknaden, hävdar Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud i Fastighets som i flera år har slagits för de Samhallanställdas arbetsmiljö.
– För att få ihop så många miljoner timmar har Samhall gått in och dammsugit de stora upphandlingarna: städning åt matvarukedjor, kommuner, polisen…
– För mig som är insatt i Samhall är det uppenbart att företaget använder dumpade priser för att vinna, även om alla anbud i privata upphandlingar är hemliga. När jag har kollat kommunala upphandlingar, som är offentliga, ligger Samhalls pris i 99 fall av 100 långt under vad kommunen beräknat att städningen skulle kosta i egen regi, säger Richard Fredriksson.
Skyddsombud: Allvarliga brister
Samhall upphandlar till största delen centralt, sedan hanterar områdescheferna extraarbeten lokalt, enligt Richard Fredriksson.
Det centraliserade arbetssättet är en del av förklaringen till att det finns allvarliga brister i arbetsmiljön inom Samhall, hävdar han.
– De som räknar på anbuden centralt avgör hur stor bemanningen ska vara. I verkligheten, där en arbetstagare kanske har 20 procents arbetsförmåga i städarbete och en annan 90 procent, kan beräkningen slå fel. Det är en orsak till dålig arbetsmiljö och höga sjuktal.
Problemet förvärras, som Richard Fredriksson ser det, av Samhalls metod för att matcha sina anställda till olika arbetsuppgifter.
Utifrån 16 olika förmågor – läsa, skriva, finmotorik, styrka och så vidare – gör områdescheferna en bedömning av varje anställd, något som tidningen Fastighetsfolket har beskrivit. Bedömningen matas sedan in i Samhalls system.
– När systemet väljer ut personer för exempelvis städning på en Coopbutik kan det bli väldigt fel. För de 16 kategorierna fångar egentligen inte in funktionsnedsättningen. Områdescheferna, alltså första linjens chefer, kan se att det inte fungerar, men de har inte befogenhet att påverka, säger Richard Fredriksson.
Samhall: Påverkar ej arbetsmiljön
Den beskrivningen tillbakavisar Samhall bestämt. Stora upphandlingar har i sig ingen påverkan på arbetsmiljön, skriver Åsa Brunzell, tillförordnad HR- och kommunikationsdirektör vid Samhall, i ett mejl till Arbetet.
”När det gäller centrala upphandlingar gör Samhall först en analys av resursåtgången. Det exakta behovet av bemanning sätts sedan av distriktet då vi tittar på hur uppdraget ser ut på platsen och vilka behov våra medarbetare har av anpassningar”, skriver Åsa Brunzell.
Samhall matchar ihop team av medarbetare med olika förmågor som kompletterar varandra, förklarar Åsa Brunzell.
”Vi tar hänsyn till att varje medarbetare bidrar utifrån sin arbetsförmåga. Bemanningen kan därför se väldigt olika ut, beroende på vilka medarbetare som ska vara delaktiga i uppdraget. Våra första linjes chefer har alltid möjlighet att lyfta behov av resurser till sin chef.”
Arbetsmiljöverket: Brister
Richard Fredriksson har sedan 2020 påtalat brister i Samhalls arbetsmiljöarbete på en lång rad punkter, och fått gehör från Arbetsmiljöverket.
Myndigheten har bland annat sett att områdes- och gruppchefer har hand om arbetsmiljöarbetet på pappret – men i praktiken får driftsledare och teamledare, alltså personer med funktionsnedsättningar som är anvisade till Samhall, lösa vakanser, upptäcka risker och rapportera tillbud.
– Det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar inte. Kemiska hälsorisker, risken att smittas av corona, arbetsanpassning, arbetsbelastning – sådant undersöks inte, säger Richard Fredriksson.
– Ett grundproblem är att områdescheferna varken har kunskap, befogenheter eller resurser för att ta ansvar för arbetsmiljön.
Samhall: Vi satsar på utbildning
Även den kritiken avvisar Åsa Brunzell. Samhalls chefer genomgår en obligatorisk grundutbildning i arbetsmiljö via Företagshälsovården. De får också intern utbildning inom olika områden, till exempel hur man arbetsleder medarbetare med funktionsnedsättning och hur arbetat ska anpassas.
”Utöver den regelbundna medarbetarundersökningen där vi har frågor om trygg och säker arbetsmiljö pågår det en genomlysningen av rollen som första linjens chef för att se över arbetssituationen och lyssna in deras tankar och behov för att se om och hur vi kan utveckla det”, skriver Åsa Brunzell.
Arbetsmiljöverket har skrivit till Samhall i omgångar och begärt svar på hur de brister myndigheten sett ska rättas till.
Arbetsmiljöverket hotar med vite
Inom några veckor väntas Arbetsmiljöverket rikta krav med hot om vite mot Samhall i Eskilstuna.
– Men väldigt mycket av det som ska åtgärdas kommer att hanteras centralt, säger Richard Fredriksson. Det gäller till exempel delegeringen av arbetsuppgifter inom arbetsmiljön, rutiner och mallar .
– Det kommer att påverka hur bra det systematiska arbetsmiljöarbetet kommer att fungera för första linjens chefer i praktiken. Jag anser att det fortfarande finns stora brister där.