För några veckor sedan dominerades nyheterna av att statsminister Magdalena Andersson (S) anlitat en städfirma utan kollektivavtal. När larmet råkade utlösas i hennes villa greps städerskan och sattes sedan i Migrationsverkets förvar. Kvinnan saknade arbetstillstånd.

Plötsligt var hela debatten vänd mot det område som utredaren Anna Gavanas och hennes kollegor på Brå, Brottsförebyggande rådet, länge haft ögonen på: arbetskraftsexploateringen i städbranschen.

Människor som är lätt byte bland arbetsgivare som vill ha billig arbetskraft som ställer få, om några, krav. Något som bland annat framkommit i Dagens Arbetets intervju med statsministerns städerska. 

”Behövs mer kunskap”

Redan i fjol tog Brå själva initiativ till projektet för att de såg ett sådant behov.

– Det här har inte startats på grund av det som hände runt Magdalena Andersson, berättar Anna Gavanas.

– Vi hade ingen aning om att det här skulle komma på tapeten och bli av intresse för medier. Tidigare har fokus legat på byggbranschen. Men vi har sedan tidigare vetat att det här är ett område där det behövs mer kunskap, förklarar hon.

Anna Gavanas börjar rada upp olika former av städning: lokalvård, byggstäd, hemstäd, kontorsstäd, fönsterputs. Tjänster som köps av allt från små till stora aktörer, privata som offentliga.

– Det är en väldig bransch. Som alla anlitar. 

Svårt kontrollera arbetsmiljön

Ett av projektets viktigaste områden är hur branschen ska gå att kontrollera. Om Arbetsmiljöverket ska inspektera arbetsmiljön eller om någon annan myndighet ska kontrollera arbetsplatsen åker man oftast till arbetsplatsen.

Som till en restaurang eller butik. Men vart åker man för att inspektera städarnas arbetsmiljö och arbetsliv?

– Det är verkligen speciella förutsättningar i branschen. Arbetsplatsen är inte själva företaget utan man jobbar hos ett annat företag.

Hur ser de kriminella uppläggen ut där arbetstagare utnyttjas genom uteblivna eller låga löner, orimliga arbetstider, utpressning och osäkra villkor? Hur fungerar dagens regler som ska motverka fusk? Hur ser arbetsgivarnas strategier för att hitta de här människorna ut? 

Det är frågor som ska besvaras i rapporten i september i år.

Arbetslivskriminalitet stor valfråga

Rapporten släpps efter valet, men Anna Gavanas konstaterar att arbetslivskriminalitet verkar bli en av de stora frågorna i valrörelsen.

Hon hoppas att politiker, myndigheter och arbetsmarknadens parter ska få nytta av de slutsatser hon och kollegorna landar i.

– Det finns så många regleringar som tillkommit på olika områden och som påverkar den här branschen, exempelvis regler kring arbetstillstånd, arbetsmarknadsstöd och regler kring upphandling och rut. Vi försöker ta ett helhetsgrepp för att beskriva vilka system som möjliggör att människor utnyttjas i branschen.