Ojämlikheten skenar under pandemin

Europa är jordens minst ojämlika världsdel. Sverige och Frankrike tillhör de länder i EU som har lägst inkomstskillnaderna mellan invånarna, bland annat tack vare fördelningspolitik och en stark offentlig sektor. Men det finns ingen anledning att slå sig för bröstet.

– Även i Sverige ökar ojämlikheten när man tittar på skillnader i förmögenhet. Och i ett land som Frankrike är de privata egendomarna mycket skevt fördelade, säger ekonomen Lucas Chancel på World Inequality Lab.

Extrem fattigdom ökar under pandemin

Huvudkontoret ligger i Paris men hundratals ekonomer runt om i världen, däribland flera svenska forskare, samlar in uppgifter om inkomster och förmögenheter åt labbets databas. Målet är att kartlägga ekonomiska orättvisor och vart fjärde år släpper gruppen en omfattande rapport.

Den senaste har precis publicerats och visar att den hälft av världens befolkning som har lägst inkomster bara äger 2 procent av de totala rikedomarna. De rikaste 10 procenten äger 76 procent.

Men pandemin har gjort att klyftan mellan de båda grupperna har ökat, säger Lucas Chancel.

– Antalet personer som lever i extrem fattigdom i världen har blivit fler under pandemin. Samtidigt har de allra rikaste ökat sina förmögenheter, eftersom börserna har fortsatt att stiga.

11 % Resurserna som ägs av de rikaste 0,01 %.

Högre skatter för välfärden

Ett av de grundläggande problemen i dag, enligt den franska ekonomen, är den mellanstatliga konkurrensen om att dra till sig kapitalstarka eliter genom att sänka skatter på kapital och förmögenhet. Detta hotar finansieringen av offentlig service som sjukvård och utbildning, som i sin tur är en förutsättning för ett demokratiskt välfärdssamhälle, och ökar dessutom risken för konflikter mellan olika grupper i samhället.

Lucas Chancel säger att en viktig fråga under den närmaste tiden är vem som ska betala för att länders statsskulder har skjutit i höjden, när regeringar har försökt att rädda företag från konkurs under pandemin.

– Vi behöver fundera över hur vi på nya sätt kan finansiera både offentlig service och klimatvänligare samhällen. En ökad beskattning av de mycket förmögna, även med ganska låga skattenivåer, skulle generera mycket pengar, säger han.

De rikaste släpper ut mest

Nytt i årets rapport är att den innehåller uppgifter om olika inkomstgruppers klimatpåverkan. Rika länders befolkning producerar generellt sett mer koldioxidutläpp än fattigare länders. Men i alla länder, oavsett utvecklingsnivå, är de inhemska skillnaderna stora mellan olika invånare.

Den fattigaste hälften av Europas befolkning producerar i genomsnitt 5,1 ton utsläpp per person och år. Europas rikaste 10 procent producerar nästan sex gånger mer utsläpp per person.

– Eftersom vi på sikt måste komma ner till noll klimatpåverkan måste alla minska sina utsläpp. Men i ett akut läge är det viktigt att i första hand koncentrera sig på dem som förorenar mest. Den här ojämlikheten måste finnas med i miljöpolitiken om vi inte vill riskera konflikter i samhället, säger Lucas Chancel.

Som exempel nämner han den franska skattehöjningen på drivmedel för några år sedan, som uppfattades som orättvis av många invånare och utlöste Gula västarnas revolt.

Jämställdhet först om 100 år

En annan nyhet i årets rapport är att den innehåller statistik om skillnader i inkomster mellan män och kvinnor. Under de senaste 40 åren har kvinnornas andel av de totala inkomsterna i världen ökat från 31,4 till 35 procent.

– Utvecklingen går åt rätt håll. Men om den fortsätter i den här takten kommer vi att uppnå jämställdhet först om 100 år, säger Lucas Chancel.

Trots de dystra siffrorna bär han på vissa förhoppningar. Det finns tecken på att inställningen till en ökad beskattning av de mest förmögna håller på att förändras i flera länder. Nyligen enades 136 nationer om att införa en global bolagsskatt på minst 15 procent.

Enligt den franska ekonomen är det långt ifrån tillräckligt. Men det visar att det faktiskt går att göra något för att förändra den nuvarande situationen.

– Ekonomiska orättvisor i världen beror inte på ödet, utan på politiska beslut, säger Lucas Chancel.