En blomma? En chokladkartong? Ett presentkort, kanske. Kanske en julklapp man själv fått men inte vill ha.

Det är Svenska Dagbladet som via sin etikettexpert svarar på en läsarfråga om vad man egentligen ska ge sin städerska så här i juletid. Det är inte lätt att göra rätt. ”Är det kutym eller kan det uppfattas som kränkande och som en signal att vi ’tycker synd om’ vår städerska?”, undrar läsarna.

”Men om ni är medvetna om problematiken, vilket ni verkar vara, och beter er som folk så ska det inte vara några problem”, svarar etikettexperten.

Men, jo det finns en hel del problem och det handlar inte om julklappar. Brevskrivarens fråga sätter fingret på något centralt: svensken är inte helt bekväm med att leva i ett samhälle där tjänstefolk inte längre hör till det förflutna.

Trots att städyrket är helt samhällsviktigt så vet vi hur låg status det har. Hur låg lönen är och hur slitigt det är. Vi vet också att det är skillnad på att städa en sjukhuskorridor och att i någon annans hem utföra ”hushållsysslor”.

Att köpa tjänsten städhjälp eller barnpassning riskerar att skapa känslan att man egentligen köper personen som utför jobbet. Och det gillar man inte. Det är precis den motviljan som rut-reformens påhejare önskat gömma undan.

Inkomstklyftor växer

Det långsiktiga sättet att få bort sådana känslor är att agera för att inkomstklyftorna växer. Den förra borgerliga regeringen hade en lösning: försämra a-kassan och sänk samtidigt skatten för den som tjänar mycket. Sänk dessutom anställningskostnaderna för lågbetalda tjänstejobb genom ett generöst rut-avdrag.

Ett Sverige där de välbeställdas ekonomiska styrka bara växer, där tryggheten för arbetslösa undergrävs och där arbetskraften görs billigare är ett annat Sverige. Ett Sverige där fler håller sig med tjänstefolk.

Där är vi kanske inte riktigt än men medan årtionden av privatiseringar och skattesänkningar urholkat kvaliteten i det offentliga så kommer rut-avdraget med ett löfte om att åtminstone medelklassens liv ska flyta på lite enklare.

Nedjobbad av all övertid på kontoret? Här, ta lite livspussel-rut! Får dina barn ingen hjälp i skolan? Kolla här då, läx-rut! Är gamla pappa vanvårdad av hemtjänsten? Det finns gamling-rut! Hinner du inte sätta blommor på dina närståendes gravar? Här får du gravvårds-rut!

Rut för att hämta post

I dag kan man göra rut-avdrag om man vill att någon hämtar ens post, spolar i ens kranar, rengör poolen eller putsar ens skor. Och prislappen för reformen bara växer och växer.
Vem som betalar? Vi, gemensamt.

SvD-brevskrivarens rena boytor betalas via skattsedeln. En av dem som betalar är den lågbetalda städerskan som kanske får en julklapp. Varje skattesubventionerad hjälp i det privata innebär också minskade resurser till något gemensamt. Så som en fräsch skoltoalett eller en ren korridor på ett äldreboende.

Samtidigt som Sverige kämpat med coronapandemin har det flera gånger larmats om att städningen på våra sjukhus är undermålig (exempelvis här, här, här och här).

Den offentliga sektorn är på dekis och det finns uppenbart städarbeten som måste utföras i välfärden. Det är till sådana jobb skattepengarna måste gå. Inte till privatpersoner som våndas över om de ska köpa sin städerska en julklapp eller ej.