Tusentals lämnade restaurangbranschen under pandemin: ”Högre lönekrav nu”
Tusentals personer lämnade hotell- och restaurangbranschen förra året. Branschen var den hårdast drabbade av alla, visar ny statistik från SCB.
Hotell- och restaurangbranschen drabbades hårt under pandemin med inställda konferenser och färre krogbesök.
När jobben försvann valde samtidigt många att lämna branschen helt, vilket i dag lett till bland annat brist på kockar, vilket Arbetet tidigare berättat om.
Nu visar nya siffror från SCB hur många som faktiskt försvann ur branschen under krisen. Det handlar om den så kallade registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, Rams, som utgår från lönerapportering till Skatteverket.
Den visar hur många personer som jobbar i respektive bransch i november varje år.
Hotell- och restaurang påverkas mest
Och det är tydligt att det är just hotell- och restaurangbranschen som påverkats allra mest. Totalt minskade antalet personer i branschen som fått lön under november med 13 procent, jämfört med 2019. Det handlar om ungefär 23 000 personer.
Enligt Thomas Jakobsson som är chefekonom på arbetsgivarorganisationen Visita är dock siffran betydligt högre än så om man tittar på hela året. Eftersom det hårda slaget med öppettidsbegränsningar kom i slutet av november och knappt syns i statistiken.
– Jämför man hela 2020 med hela 2019 så var det ungefär 52 000 personer färre som uppbar lön från logi- och restaurangföretag, säger han.
Brist på kockar
Enligt honom har företagen sett en återhämtning sedan i maj. Samtidigt märks det fortfarande tydligt att det är brist på kockar.
– En del är borta, de har gått till andra branscher. Vissa har börjat studera. Och en alldeles för stor andel finns tyvärr kvar i a-kassan eller i andra ersättningssystem.
Hur löser man det? Borde villkoren och lönerna höjas för att locka tillbaka kockarna?
– Det finns ingen enkel lösning. Det är klart att arbetsgivarna måste arbeta med sina villkor. Vi hör att det är betydligt högre lönekrav nu. Tyvärr kommer det väldigt olägligt efter 19 månaders pandemi. Det är inte så att man sitter på någon större reserv, säger Thomas Jakobsson.
Hur mår företagen? Kommer vi att se fler konkurser?
– Jag skulle säga att många företag mår väldigt dåligt, men inte alla. Den här krisen har slagit väldigt olika. De stödsystem som funnits har tyvärr inte räckt till vilket man ser i att företagen har ökat sin skuldsättning väldigt mycket genom att skjuta på skatterna. Vi har ungefär 7 000 hotell- och restaurangföretag som tillsammans är skyldiga staten fyra miljarder. Och det kommer att bli väldigt tufft med de regler som gäller nu.
Tid och pengar på utbildning
Thomas Jakobsson trycker på att personalbristen gör att företagen måste lägga tid och kostnader på att utbilda nyanställda på jobbet.
– Därför tycker vi att det vore rimligt att staten hjälper till med detta genom att bredda sänkningen av arbetsgivaravgifterna för unga till fler åldersgrupper och inte bara under sommarmånaderna. Vi är förvånade och besvikna över att detta saknas i de olika partiernas budgetar.