På Socialdemokraternas kongress togs under torsdagen ett viktigt steg för rättvisa. 

Det handlar om karensavdraget och om beslutet att ”skyndsamt” utreda hur reglerna för karensen ska ändras så att ”riskerna för inkomstbortfall ska bäras på ett mer solidariskt sätt”.

Trots en viss oenighet om hur skarp skrivningen skulle vara, om karensavdraget skulle bort med en gång eller bara för vissa grupper, enades man i detta. Och hur luddigt det än kan låta är det ett viktigt steg för att komma åt en grundläggande orättvisa som vi närmast har vant oss vid i Sverige. Den som vi är ensamma i Norden med att ha.

Företagen är vinnarna

För trots att LO länge varit kritiska mot karensen, som särskilt slår mot arbetare har det inte blivit en het politisk fråga förrän nu.

Det var nästan 30 år sedan regeringen Bildt införde karensdagen som en del i en krisuppgörelse. Detta trots att det inte var de korta sjukskrivningarna som var de kostsamma, något dåvarande Riksförsäkringsverket redan hade visat på. 

Men det fanns – och finns fortfarande – stora vinnare på reformen. De som sedan 1993 har tjänat på att slippa betala för personalens  första sjukdag. Ja, ni gissade rätt. Företagen.

Med detta i minnet är det inte konstigt att svensk höger slåss med näbbar och klor för att behålla karensen. Inte heller att Ulf Kristersson helst vill införa ännu en obetald sjukdag.

Det krävdes en pandemi

Det tragiska i allt detta är att det krävdes en pandemi för att ens få upp karensen på den politiska dagordningen. 

För är det något som har blivit närmast övertydligt med coronapandemin så är det hur djupa de svenska klassklyftorna faktiskt är. Hur stora skillnaderna varit mellan de som kunnat välja att jobba hemifrån för att slippa risk för smitta – och de som inte kunnat göra det valet. 

När Socialdemokraterna går in i ett valår har de ett mandat att äntligen bryta 30 år av orättvisor är det med en ideologisk kompass som är väl kalibrerad mot dagens utmaningar.

Svenska arbetare har varit tvungna att gå till sina jobb, för att arbeta nära kunder, brukare eller patienter. Det har varit klass som avgjort möjligheterna att hålla sig till Folkhälsomyndighetens restriktioner om att hålla avstånd.

Samtidigt blev det tydligt hur de som jobbat hemifrån inte behövde sjukanmäla sig vid minsta symptom. Att hålla sig borta från jobbet för att inte smitta andra.

Och det är här frågan om karensavdraget kommer in. För under pandemin var det helt avgörande att svenska arbetare skulle slippa ta straffavdraget vid första sjukdagen. Allt för att minska smittspridningen.

2022 blir ett spännande valår

Men det handlar inte bara om det. Frågan är varför svenska arbetare både ska ta ett större ansvar för att inte smitta andra vid sjukdom och ta en större ekonomisk risk än tjänstemän som kan jobba hemifrån vid mildare sjukdom.

Och detta gäller i alla tider – inte bara under en pandemi.

När Socialdemokraterna går in i ett valår har de ett mandat att äntligen bryta 30 år av orättvisor är det med en ideologisk kompass som är väl kalibrerad mot dagens utmaningar. Att ta ett steg för att radera klasskillnaderna på svensk arbetsmarknad.

Med den nyvalda partiordförande Magdalena Andersson i spetsen kan 2022 bli ett riktigt spännande valår.