EU:s förändrade bistånd kan ge färre jobb
Biståndet från EU-länderna ges allt mer i form av lån. Det kan spä på skuldkrisen som har allvarliga konsekvenser för sjukvård, utbildning och den ekonomiska återhämtningen i fattiga länder, larmar en ny rapport.
– I slutändan kan det få konsekvenser för jobben eftersom de påverkar de offentliga utgifterna, säger Niclas Lindgren som är chef för pingströrelsens biståndsorganisation PMU.
Den europeiska organisationen Concord har granskat EU-ländernas utvecklings- och biståndspolitik i sin rapport AidWatch. Rapporten ger både ris och ros till EU:s bistånd.
– Vissa saker är väldigt bra, säger Niclas Lindgren som även företräder Concord Sverige.
EU:s bistånd ökade
Förra året ökade EU sitt totala bistånd från 0,42 procent av bruttonationalinkomsten till 0,5 procent. Detta trots att pandemin svepte över Europa.
En del av ökningen beror på att ekonomierna i EU-länderna krympte kraftigt efter att tuffa restriktioner införts. Det innebär att biståndets andel i förhållande till ekonomin blev högre.
Men samtidigt ökade även flera länder sina anslag – som till exempel Sverige, Tyskland och Frankrike – och sammanlagt satsade EU-länderna nästan 60 miljarder kronor mer i bistånd 2020, jämfört med föregående år.
Kritik mot mer lån
Trots större EU-satsningar så är Niclas Lindgren kritisk.
– Förra året när pandemin kom hade biståndet behövts öka mycket mer. Det ligger dessutom fortfarande långt ifrån det mål som utlovats, säger han.
EU-ländernas mål är att avsätta 0,7 procent av sin bruttonationalinkomst till bistånd. Sverige, Luxemburg, Tyskland och Danmark gör det, men övriga länder ligger fortfarande långt under det målet.
En annan trend som oroar Concord är att EU-länderna ger allt mer bistånd i form av lån i stället för gåvor.
– Det vi ser är att det blir svårare för länder som redan har en stor skuld. Jag var nyligen i Burundi och den typen av länder behöver kunna möta de allra mest utsattas behov. Redan i dag är det ett sextiotal länder i världen som betalar mer till sina utlandsskulder än vad de lägger på sjukvården i sitt land, säger Niclas Lindgren.
Mindre pengar till jämställdhet
När biståndsmyndigheter i EU ger garantier till lån så är en tanke att det ska få företag att investera i olika projekt, som till exempel bygg- eller gruvprojekt, som både ska ge en bättre infrastruktur men även fler jobb.
– Men om man satsar på fler lån så finns det en risk att man undviker att ge stöd till de allra fattigaste länderna där det är som svårast, säger Niclas Lindgren.
Rapporten uppger också att andelen bistånd som är inriktat på jämställdhet har minskat något, vilket Concord ser som oroande då länder som Ungern och Polen har motarbetat jämställdhet i politiska överenskommelser om EU:s internationella bistånd.
Concord
Concord beskriver sig som en plattform som samlar 81 organisationer inom Sveriges civilsamhälle som ska arbeta för en hållbar värld och påverka EU:s utvecklings- och utrikespolitik. Concord finns i flera länder i Europa och företräder 2 600 organisationer på kontinenten.
I Sverige jobbar Concord med frågor som rör företagande och mänskliga rättigheter, Agenda 2030, EU:s bistånd, civilsamhällets demokratiska utrymme, jämställdhet och klimaträttvisa.
Den fackliga biståndsorganisationen Union to Union, Amnesty, Civil Rights Defenders, Fairtrade Sverige, Oxfam är några av medlemmarna.
