Parternas förslag om hur nyanlända och långtidsarbetslösa ska få jobb ska genomföras första halvåret 2022.

Kraven från Centerpartiet och Liberalerna i januariavtalet att även företag utan kollektivavtal skulle omfattas är struket.

Det handlar om de så kallade etableringsjobben, en insats som förhandlades fram av LO, Unionen och Svenskt Näringsliv. Staten går in med pengar i form av omfattande lönebidrag till anställningarna.

Kraftigt försenat

Först var tanken att etableringsjobben skulle sjösättas första halvåret 2019. Men då hindrades reformen av den knepiga regeringsbildningen 2018 som utmynnade i januariavtalet mellan S-MP-regeringen och Centerpartiet och Liberalerna.

I januriavtalet slogs fast att etableringsjobben skulle införas, men med en stor skillnad från det förslag som parterna förhandlat fram.

C och L fick in att även företag som saknar kollektivavtal och bemanningsföretag skulle omfattas, något parterna inte kunde acceptera.

Nästa planerade lansering skulle ske i juli 2020 men fick skjutas upp på grund av pandemin.

Första halvåret 2022 är det så dags, om regeringen får igenom sin budget. 

Parterna vann över C och L

Och parterna tycks ha vunnit striden om vilka företag som ska omfattas:

”Vi kommer att införa etableringsjobb i enlighet med parternas förslag, alltså för företag som omfattas av kollektivavtal om etableringsjobb. Vi kommer inte att genomföra en utvidgning till bemanningsföretag eller företag som inte omfattas av kollektivavtal om etableringsjobb.”

Så skriver arbetsmarknadsminister Eva Nordmarks (S) pressekreterare till Arbetet.

Något som välkomnas från partshåll.

– Nu kan vi äntligen rulla i gång med etableringsjobben, och det är ju jättebra, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

– Det är bra att regeringen nu går vidare med vår överenskommelse, även om det har tagit alldeles för lång tid, säger Mattias Dahl, vice vd för Svenskt Näringsliv.

”Gärna sett för bemanningsbranschen”

Att bara företag med kollektivavtal ska omfattas är självklart för Mattias Dahl, eftersom det är parterna som kommit överens. Men när det gäller att bemanningsbranschen inte omfattas är han något mindre entusiastisk.

– Det var ju något som LO och PTK krävde och det gick vi med på. Vi står upp för det avtalet men i sak tycker vi att det vore bra om bemanningsbranschen också omfattades.

Trots att det tagit lång tid för regeringen att komma till skott och trots att Mattias Dahl tror att det kommer att ta ett tag innan reformen slår igen fullt ut, ser han det som en viktig insats.

– Det här är inte lösningen, men det är ytterligare en positiv pusselbit i pusslet hur vi löser integrationsfrågan, hur vi knäcker utanförskapet. Det är en av de stora stora utmaningarna i Sverige, säger Mattias Dahl.

Etableringsjobb

• Med etableringsjobb vill parterna skapa en ny typ av subventionerade anställningar, reglerade i kollektivavtal, för att hjälpa nyanlända och långtidsarbetslösa in på arbetsmarknaden. En principöverenskommelse om etableringsjobb slöts hösten 2017 mellan Svenskt Näringsliv å ena sidan och Unionen och de flesta LO-förbunden å den andra.

• Arbetsgivarens lönekostnad ska begränsas till 8 400 kronor i månaden. Staten fyller sedan på, så att den sammanlagda inkomsten motsvarar den lägsta lönen i kollektivavtalet för branschen.

• Den statliga ersättningen ska gå direkt till den anställde, som på så sätt får sin inkomst från två håll: Arbetsgivaren och Försäkringskassan. Detta till skillnad från vad som gäller i nystartsjobb och andra subventionerade anställningar där arbetsgivaren betalar hela lönen och begär ersättning från staten.

• För att bedöma hur stor den statliga ersättningen ska vara måste Arbetsförmedlingen veta hur kollektivavtalet ser ut. Regeringen föreslår att fack och arbetsgivare ska bli skyldiga att ge myndigheten en kopia av avtalet, och ”lämna uppgifter som har betydelse” för den statliga ersättningen. Om de vägrar ska de kunna dömas till böter.