Pavel fick ett hem genom Stadsmissionen – arbetare förlorare på hyresmarknaden

Femåriga Luke är förkyld och hemma från förskolan i dag. Han har med sig sin leksaksdinosaurie till den gemensamma lokalen i huset. Han och storasyster Leia, sju år, flyttade in i Stockholms Stadsmissions roströda hus i stockholmsförorten Farsta i somras tillsammans med sin pappa Pavel Ramirez.   

Innan dess saknade de bostad, under flera år bodde Pavel Ramirez och barnen hemma hos hans mamma i en trång trea. Han hade olika ströjobb men ingen fast anställning.   

– Jag var arbetslös och deprimerad. Men nu när vi har en bostad mår jag mycket bättre, jag har gått klart min utbildning och har börjat söka jobb som VVS-montör, säger Pavel Ramirez.

Det var i juni förra året som de 100 hyresgästerna flyttade in i Sveriges första socialt hållbara hyreshus, som Stockholms Stadsmission kallar sitt hus. Husets lägenheter har tre olika hyresnivåer, där hyresgästernas inkomster avgör vilken nivå hen ska betala. Syftet är att sänka trösklarna till bostadsmarknaden för de med lägre inkomster.   

Ensamstående arbetare drabbas hårt

Hälften av de som bor här är barn, och alla har levt i bostadslöshet. Några utan tak över huvudet och andra i ohållbara bostadssituationer, som Pavel Ramirez och hans två barn.   

– Många som söker sig till oss är ensamstående låginkomsttagare med barn. De vill kunna betala hyran själva men också ha något kvar av lönen att leva på. Det är inga märkliga krav men den svenska bostadsmarknaden har svårt att möta behovet för de som har lägre inkomster, säger Pernilla Parding, chef för bostadsfrågor på Stockholms Stadsmission.  

Enligt Socialstyrelsens siffror var över 27  000 personer i Sverige bostadslösa vid den senaste kartläggningen 2023. Men Stockholms Stadsmission påpekar att personer som saknar bostad av rent ekonomiska skäl ofta är exkluderade i hemlöshetsstatistiken, en slags dold hemlöshet.     

Många av de som söker hjälp hos organisationen har idag ett jobb, men är låginkomsttagare och har därför svårt att komma in på bostadsmarknaden. 

Byggs inte hyresrätter för arbetare

Sedan millennieskiftet har runt 200 000 hyresrätter ombildats till bostadsrätter i Sverige. Det bidrar till att efterfrågan på prisvärda hyresrätter är större än utbudet, särskilt i storstadsregionerna.  

Förra året angav 148 av landets 290 kommuner att det råder underskott på den lokala bostadsmarknaden som helhet. Siffrorna kommer från Boverkets bostadsmarknadsenkät. 

De som har för kort kötid i bostadskön hänvisas ofta till nyproduktion, men för en sådan hyreslägenhet krävs i regel högre inkomster. Som ett exempel var snittlönen för en barnskötare i Stockholm 26 800 kr år 2023, medan snitthyran för en trerumslägenhet i en nyproducerad hyresrätt i Storstockholm var drygt 13  600 kronor.

Det betyder att mer än halva lönen skulle gå åt till hyran för en ensamstående barnskötare.  Detsamma gäller för städare, enligt siffror som Fastighetsfolket och Arbetet tagit fram. 

Nyproducerade hyresrätter är idag främst något som medel- och höginkomsttagare har råd med, säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques.  

– Vi har ett matchningsproblem på svensk bostadsmarknad, där det utbud som finns helt enkelt inte kan efterfrågas av låginkomsttagare. Bostadsutvecklarna är fullt medvetna om att de bygger för personer med medel- och höga inkomster. Målgruppen för hyresrätter som byggs idag är inte arbetare, såvida barnskötaren inte är sammanboende och kan dela kostnaderna med någon med goda inkomster, säger han.   

Mer än var fjärde ensamstående föräldrar med låga inkomster (under 30 000 kronor i måndagen före skatt) har haft svårt att kunna betala räkningar kopplat till sitt boende det senaste halvåret. Det visar en ny Sifo-undersökning på uppdrag av Hyresgästföreningen, Majblomman, Rädda Barnen och Röda Korset.

Hyrorna ökar mer än lönerna

Problematiken är inte ny, men de senaste årens rekordhöga hyreshöjningar har ytterligare förvärrats situationen för låginkomsttagarna. Samtidigt har inte lönerna ökat i samma takt. De gör att låginkomsttagares ställning på bostadsmarknaden ytterligare försvagats.  

– Ungefär en femtedel av hushållen har små eller inga marginaler. Den här gruppen hade det tufft även för tio år sedan, men de senaste årens hyreshöjningar slår extra hårt mot dem. För att vända utvecklingen måste lönerna höjas mer än kostnaderna för att bo, säger Arturo Arques.  

På Stockholms Stadsmission hoppas man att organisationens nya förvaltningsmodell med hyror i olika nivåer beroende på inkomst ska kopieras av de stora bostadsbolagen.   
 
– Man kanske inte hämtar in den största vinsten på det här huset under de första åren. Men om alla större bostadsbolag skulle ha en liten del av sitt bestånd i socialt hållbara hyreshus skulle vi kunna uppnå stor förändring för många människor, säger Pernilla Parding.  

På fjärde våningen har Pavel Ramirez och barnen fint ljusinsläpp. Solen lyser in genom fönstren. Pavel Ramirez ser ljusare på framtiden nu. Han har nyligen haft praktik hos en VVS-försäljare. När han under praktiktiden skulle i väg tidigt på morgonen fick han hjälp av sin granne att lämna barnen på förskolan och skolan.   

Han tittar på sin son, som trots förkylningen är pigg och glad.   

– Barnen är gladare nu. Att få en bostad har varit livsförändrande.