Utbildning i Kina är förenat med höga krav och höga kostnader. Men Kommunistpartiets lösning gör privatlärare arbetslösa. Bild: Shutterstock

Beskedet den 24 juli slog ned som en bomb på börserna i New York och Hongkong, där många av Kinas största privata utbildningsanordnare är noterade. 

Världens folkrikaste nation förbjöd vinstdrivande skolundervisning och aktiekurserna störtdök. Exempelvis förlorade utbildningsmogulen Larry Chen 22 miljarder dollar – motsvarande 190 miljarder kronor – när hans Gaotu Techedu tappade 98 procent av sitt värde.

Ökad arbetslöshet för lärare

Men Kommunistpartiet motiverar beslutet att i praktiken upplösa en sektor som årligen omsätter minst 120 miljarder dollar med omtanke om vanligt folk. Privatundervisning är en stor kostnad, och de föräldrar som inte satsar riskerar att få se sina barn halka efter. 

– Det finns en extremt konkurrenspräglad utbildningstradition i Kina och Nordostasien. Alla är otroligt fokuserade på utbildning som biljetten för en klassresa, säger Frédéric Cho, affärskonsult och Kinakännare, till Arbetet Global.

– Det här är ett utslag av president Xi Jinpings och partiets vilja att föra en mer populistisk politik och ta bort olika typer av kostnader som finns. Samtidigt vet vi att det leder till arbetslöshet i sektorn när man stänger ned skolor.

75 % av kinesiska barn får privat undervisning.

Tio miljoner lärare berörs

Hur många lärare som nu blir arbetslösa är oklart men enligt en rapport från Pekings lärarhögskola, som refereras av amerikanska nyhetsmediet CNBC, sysselsatte sektorn i fjol tio miljoner människor. 

Vissa utbildningsanordnare försöker överleva i ny form.

– En del företag lyckas säkert ställa om från barn- och ungdomsutbildning till yrkesutbildning och kan överelva, säger Frédéric Cho.

Men vittnesmålen om massuppsägningar är många.

Massuppsägningar av lärare

För Hongkongbaserade China Labour Bulletin (CLB), som bevakar arbetsrättsliga frågor i Kina, berättar en lärare att hundratals anställda på Pekingbaserade utbildningsföretaget Doushen fick gå på dagen.

Företaget har inte betalat ut slutlön. När tidigare anställda krävt sin ersättning och lagstadgade avgångsvederlag har företaget hotat med att inte ge referensbrev – ett måste för att få nytt jobb. De flesta anställda har accepterat förlusten, tagit referenserna och gått vidare. 

Läraren Gouxin är ett undantag. Hen har dragit företaget inför rätta men har efter flera motgångar blivit allt mer uppgiven. Ägarna tömmer bolaget på tillgångar och hinner sannolikt sätta det i konkurs innan fallet ens tas upp. 

– Jag gick från att känna mig full av självförtroende till att känna mig helt maktlös, säger Gouxin till CLB.

Lägre lärarlöner i det offentliga

Arbetslöshet är en känslig fråga för Kommunistpartiet, och kinesiska myndigheter har lovat hjälpa de lärare som drabbats av förbudet mot privatundervisning. Enligt dagstidningen South China Morning Post ska särskilda jobbmässor anordnas för att slussa arbetslösa privatlärare in i det offentliga skolsystemet. 

För de berörda lärarna finns dock ett problem: en sådan lösning innebär ett rejält kliv ned i lönenivå.

– Där måste det skapas någon slags ekonomisk kompensation eller höjning av lönerna, säger Frédéric Cho.

– Då är vi inne på samma debatt som i Sverige, om att vi måste höja lärarnas löner. Men varför lämnade lärarna den offentliga sektorn från början? Jo, för att det var bättre betalt hos de privata aktörerna.  

Förbud med flera mål

Kina meddelade den 24 juli att förbud införs mot vinstdrivande privatundervisning för barn och unga från förskole- till gymnasienivå. 

Ett uttalat mål var enligt den statliga nyhetsbyrån Nya Kina att stimulera befolkningstillväxten genom att minska kostnaden för att uppfostra barn. Kina har till följd av den tidigare enbarnspolitiken en åldrande befolkning och en stigande försörjningskvot. 

Enligt Nya Kina finns samtidigt ett barnperspektiv i reformerna. Rekommenderade begränsningar införs för mängden hemläxor, i syfte att skapa mer utrymme för lek och fritid. Skriftliga prov förbjuds i årskurserna 1 och 2. 

Enligt de senaste tillgängliga siffrorna, från 2016, deltog 75 procent av eleverna på grund- och gymnasienivå i privatundervisning efter skoltid.

Sedan förbudet infördes har en svart marknad uppstått. Enligt utbildningsdepartementet har läxhjälpen gått ”under jorden”, bland annat genom att familjer hyr in privatlärare för att utföra ”hushållstjänster”.

Källor: China Briefing, Radio Free Asia, BBC, Reuters.