Svenskt Näringsliv sågar regeringens jobbsatsningar: ”Folk måste i arbete”
Regeringen vill satsa åtta miljarder på jobb och utbildning i budgeten för 2022. Inte tillräckligt tycker LO medan Svenskt Näringsliv anser att det saknas fokus på att få folk att ta de jobb som finns.
– Vi fortsätter ha fullt fokus på jobben. Nya gröna jobb ska växa fram, arbetslösheten ska pressas ner. Tillsammans ska vi ta Sverige framåt efter pandemin och bygga samhället starkare och mer hållbart, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) när hon presenterade regeringens budgetförslag vid en pressträff.
Totalt handlar det om åtta miljarder kronor för 2022 och 2023 i regeringens jobbpaket.
Parterna inte nöjda
På Svenskt Näringsliv är man inte nöjd med jobbsatsningarna.
– Om vi ska bryta utvecklingen så måste vi få folk i arbete. För att det ska lyckas måste omfattande, djupgående och uthålliga reformer till. I grunden handlar det om att kraftigt stärka drivkrafterna för att ta de arbeten som finns och erbjuds. Tyvärr lyser dessa med sin frånvaro, säger Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv, i en skriftlig kommentar till Arbetet.
Inte heller hos motparten LO är man helt nöjd, om än något positivare.
– Det var en hel del bra saker, till exempel satsningar på kompetenslyftet och de bitarna. Men vi vill se betydligt större satsningar på den aktiva arbetsmarknadspolitiken så vi kan bryta långtidsarbetslösheten, säger LO-ordföranden Susanna Gideonsson.
Vad är det du saknar?
– Jag skulle gärna se ännu mer yrkesutbildning, ännu mer kombinationsutbildning och en ännu mer aktiv arbetsmarknadspolitik, gärna på regional nivå. Då kan man se vad som behövs i Skåne eller i norr och anpassa insatserna utifrån det.
2,5 miljarder för att få ner arbetslösheten
Av de åtta miljarderna går närmare 2,5 miljarder till olika insatser för att få ner arbetslösheten. Bland annat föreslås en höjning av Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag med 500 miljoner. Något som behövs för att myndigheten ska kunna erbjuda en likvärdig service över hela landet, enligt Eva Nordmark.
Vidare tillförs 1,2 miljarder för fler arbetssökande ska kunna ta del av matchningstjänster. En insats som Arbetet tidigare granskat, där det visat sig att många arbetssökande fastnar i flera år, trots en maxgräns på nio månader.
Vidare går 425 miljoner extra till arbetsmarknadsutbildningar och 700 miljoner till extratjänster och introduktionsjobb.
Jobbudgeten innehåller även förstärkningar av yrkesutbildningar, där den största delen på 1,5 miljarder, går till så kallade kombinationsutbildningar, där yrkesutbildning kombineras med svenska för invandrare (sfi) eller svenska som andraspråk.
Parternas omställningsförslag sjösätts
I budgetförslaget sjösätts även det omställningssystem som var en del av las-överenskommelsen mellan PTK, Svenskt Näringsliv, Kommunal och IF Metall.
Det drar igång 2023 och handlar om ett omställningsstudiestöd som beräknas kosta 1,36 miljarder första året. Fullt utbyggt beräknas stödet kosta 6 till 9 miljarder kronor per år.
– Svensk industri är världsledande inom klimatomställning. Det innebär fantastiska möjligheter men också en utmaning för industriarbetarna. De måste få en chans att bygga på sina kunskaper. Och det är en viktig del av partsöverenskommelsen, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson, som deltog på pressträffen.
Las-reform välkomnas
Just den delen välkomnas av Svenskt Näringsliv.
– Det är glädjande att regeringen går vidare med parternas överenskommelse om reformeringen av las och en kraftigt förstärkt omställning. Reformerna är nödvändiga, efterlängtade och kommer att göra vår arbetsmarknad gott, säger Mattias Dahl.
Och Susanna Gideonsson håller med.
– Det är jättejättebra. Ett arbetsliv tenderar att bli allt längre i takt med att vi lever längre och pensionsåldern höjs. Då är det inte konstigt om man någon gång nödgas byta yrke och då måste man få möjligheten att erövra den kompetens man behöver för att ta de jobb som växer fram.
Motverka exploatering av arbetskraftsinvandrare
När det gäller arbetskraftsinvandring föreslår regeringen att Migrationsverket får 3,7 miljoner kronor för 2022 och 7 miljoner kronor per år från och med 2023 för att motverka missbruk och exploatering av arbetskraftsinvandrare.
Samtidigt lovade arbetsmarknadsministern att regeringen snart ska komma med en proposition för hur systemet för arbetskraftsinvandring ska förbättras.
Regeringens jobbförslag
Arbetsförmedlingen – 500 miljoner
Fler i matchningstjänster – 1,2 miljarder
Arbetsmarknadsutbildning – 425 miljoner
Extratjänster och introduktionsjobb – 700 miljoner
Omställningsstudiestöd – 1,36 miljarder (2023)
Kunskapslyftet – 1,5 miljarder
Yrkeshögskolan – 100 miljoner