Regeringen har den senaste månaden presenterat flera insatser mot arbetslivskriminalitiet och brott som riktar sig mot välfärdssystemen, bland annat en helt ny myndighet.

Brottsligheten kan bestå exempelvis i att företag får stöd från Arbetsförmedlingen på falska grunder, att anställningar sker svart eller att personer arbetar samtidigt som de får pengar från a-kassan eller Försäkringskassan.

Sedan 2017 har åtta myndigheter i uppdrag att samverka mot arbetslivskriminalitet. Från Skatteverket deltar Pia Bergman, expert på ekonomisk brottslighet, i samarbetet.

Blandade reaktioner

Hennes reaktion på de initiativ som regeringen har presenterat den senaste tiden är blandad:

1. En ny myndighet

På måndagen presenterade finansminister Magdalena Andersson (S) ett budgetförslag om en ny myndighet. Där ska utbetalningar från staten, till exempel Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten, samordnas och kontrolleras.

Pia Bergman är positiv till att synka utbetalningarna.

– Det kan bli bra. Om utbetalningarna samkörs kan man se om det finns utbetalningar från flera håll, till exempel stöd från Arbetsförmedlingen till personer som egentligen får pengar från a-kassan eller Försäkringskassan.

Hon säger samtidigt att det fortfarande finns många frågetecken och att regeländringar kommer krävas för att göra detta möjligt. 

På sikt önskar hon att även utbetalningar från kommuner i så fall sker via samma system.

– Ibland hänger till exempel det som betalas ut från Försäkringskassan ihop med vad som betalas ut från kommunen.

2. Översyn av sekretessregler

I augusti fick en utredare i uppdrag av regeringen att se över möjligheten till förstärkt informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor. Utredningen ska bedöma om det behövs till exempel ändrade sekretessregler och i så fall ta fram lagförslag. Den ska slutrapportera i juni nästa år.

Det här är en helt avgörande fråga enligt Pia Bergman.

– Om man inte löser hur myndigheterna kan tipsa varandra och berätta vad de ser för varandra i större omfattning så blir det andra bara ett spel för galleriet. Man måste lösa den här delen, säger hon.

Myndigheterna som samverkar mot arbetslivskriminalitet har lyft detta gång på gång tidigare. De har pekat bland annat på att sekretess hindrar dem från att tipsa varandra om var gemensamma kontroller behövs. 

Även statliga utredare har sett behov av att se över reglerna.

Pia Bergman säger att hon hade hoppats på ett än mer offensivt uppdrag till den nya utredaren, att den uttalade uppgiften skulle ha varit att ta fram förslag på hur en lagändring ska se ut. Nu finns möjligheten att föreslå ändrade regler om slutsatsen är att sådant behov finns.

– Behovet är solklart. Jag hade önskat att alla de rapporter som redan har påpekat behovet av sekretesslättnader hade räckt så att uppdraget hade varit att snarast ta fram förslag på ny reglering vad det gäller sekretessen, säger Pia Bergman. 

– Men i det stora hela är det positivt, allt som driver sekretessfrågan är positivt.

3. En delegation mot arbetslivskriminalitet

Arbetsmarknadsministern Eva Nordmark (S) gick i augusti ut med att en ny delegation mot arbetslivskriminalitet ska inrättas. Den ska ledas av en arbetande ordförande och bistås av ett kansli. 

Eva Nordmark pekade på att aktörer som begår brott i arbetslivet ofta kombinerar regelöverträdelser på flera områden, att samordning mellan myndigheter och andra relevanta aktörer behövs.

– Det här tycker jag är väldigt oklart. Jag känner mig fundersam utifrån det jag har sett hittills, säger Pia Bergman.

Hon konstaterar att samverkan mellan myndigheterna redan sker på uppdrag av regeringen, i samarbetet som startade 2017, och frågar sig varför det ska byggas upp ytterligare en organisation för det.