– Alla beställare vill ha låga priser, det gäller såväl offentliga som privata företag, och min uppfattning är att man då blundar med både det ena och andra ögat för missförhållanden som finns, man har inte så stort intresse att rota i om det är sund konkurrens och schyssta villkor för anställda.

Det är Lennart Weiss som säger det i en intervju med Fastighetstidningen.

Weiss är kommersiell direktör på byggbolaget Veidekke och under tre år har hans företag granskat utländska bolag som de själva anlitar. Det man fann var inga roliga saker: fusk med löner, fusk med skatter och fusk med pensionsavsättningar. Hans bedömning är nu att mellan 50 och 90 procent av de utlandsregistrerade bolagen på arbetsmarknaden gör sig skyldiga till fusk.

Gängkriminella tjänar pengar

Weiss vittnesmål är helt i linje i med vad svenska myndigheter kan hitta när de inspekterar svenska arbetsplatser: människohandel, arbetare som saknar tillstånd och bor i förslummade bostäder, maskiner och verktyg som är livsfarliga att hantera, usel arbetsmiljö.

Låglönepress, handfallna myndigheter, våra unikt liberala regler för arbetskraftsinvandring, dåliga kontroll- och sanktionsmöjligheter och EU:s regler för utstationering har försatt Sverige i en sörja av svartjobb, utnyttjade människor, utblottade målvakter, bulvaner, falska fakturor, uteblivna arbetsgivaravgifter och grov kriminalitet.

Vid sidan av att människor luras och utnyttjas riskerar seriösa företagare som vill hålla sig till reglerna att bli utkonkurrerade. Staten förlorar skatteinkomster och den organiserade brottsligheten tjänar stora pengar. Och förtroendet för vår samhällsmodell undergrävs.

Bryt sekretessen

Men kanske ser vi början till en förändring nu. Under några år har åtta myndigheter på regeringens uppdrag samarbetet mot arbetslivskriminalitet. Arbetsmiljöinspektörer från Arbetsmiljöverket, poliser och personal från Skatteverket har stått för kontrollerna. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Jämställdhetsmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten har varit med och planerat. Under de senaste åren har myndigheterna – trots skilda arbetssätt och trots en pandemi – lyckats genomföra över 4 000 inspektioner.

I förra veckan berättade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) att hon planerar att inrätta en nationell delegation mot arbetslivskriminalitet. Delegationen ska ha i uppgift att samla och stödja relevanta aktörer, förstärka kunskapen kring företeelsen och ta vara på internationella erfarenheter. Fack och näringsliv kommer också bjudas in att delta i arbetet.

Det är ingen dum sak men det kommer krävas mycket mer för att komma åt problemen. Politiken måste hitta lösningar som kan bryta sekretessen mellan myndigheter på ett rättssäkert sätt. Uppdragen till myndigheterna måste tydliggöras, samarbetet med fack och näringsliv fördjupas och resurser skjutas till. Dessutom måste reglerna kring arbetskraftsmigrationen stramas upp. Både till Sverige och inom EU.

Låt SD och C stå till svars

Javisst, i riksdagen är motståndet mot det sist nämnda kompakt men det kan inte betyda att regeringen ska avstå från att driva frågorna.

Det är bara om arbetsmiljödumpning, lönedumpning, skattebrott och människohandel inte lönar sig det kommer försvinna. Så låt Moderaterna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet berätta för väljarna varför de vill ha en ordning där sådana avarter ska vara lönsamma.