Regeringskris i tjyvsamhället
Den breda mitten har suttit sönder diskussionen om misären på HVB-hemmen, skriver Arbetets politiska redaktör Daniel Swedin.
John Walter hittades död i älven bredvid det HVB-hem i Hagfors där han hade placerats. Han blev 5 år.
Så fogas ännu en tragedi till de många tragedier som utspelat sig i och kring svenska HVB-hem, en social institution där sköra barn och unga ska tas om hand och vårdas.
I fjol fick en femtedel av landets 1 000 HVB-hem kritik av Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
När SVT i våras granskade 50 hem där det fanns allvarliga eller återkommande problem fann man missförhållanden som får det att svartna för ögonen.
Alkohol som flödar. Unga som tillåts prostituera sig. Personal som ordnar uppvisningsslagsmål mellan intagna. Anställda som stoppa barn från att gå till skolan och barn som straffas om de pratar med myndigheterna.
HVB-hem är lätta pengar
Att HVB-hemmen urartat beror bland annat på att efterfrågan på deras tjänster är så oerhört stor.
Vid flyktingkrisen fick HVB-hemmen till exempel ansvar för att ta hand om ensamkommande flyktingbarn. För att möta behovet öppnades under en period 50 nya hem i veckan.
Men olägenheterna beror också på att HVB-hem är lika med lätta pengar. Varje barn och ungdom som vårdas ger mycket stålar men få förpliktelser.
För sex år sedan gjorde Dagens Samhälle en granskning av 365 bolag som äger inom HVB- och behandlingshem samt gruppboenden.
144 av bolagen nådde en vinstmarginal över 10 procent före skatt. Nästan vartannat bolag hade en vinstmarginal över 20 procent. Det är urstarka siffror som övertrumfar de flesta av landets börsbolag.
Bolagens omsättning ökar dessutom hela tiden.
Sparar pengar genom låg bemanning
Företaget Platea, som driver hemmet i Hagfors, gjorde en vinst på 29 miljoner kronor under 2020, uppger SVT. Det motsvarar 39 procent av omsättningen.
Ändå tycks Platea i Hagfors vara ett av de värsta HVB-hemmen i Sverige.
Ändå vittnar tidigare anställd personal om att företaget spar pengar genom att anställa ung och outbildad personal och ha låg bemanning. Om rymningar och barn som riskerat att bli överkörda eller kvävda.
Välfärdsdebattören Marcus Larsson har på Twitter pekat på några saker som stinker extra i den här vedervärdiga soppan: Platea ägs av Humana som i sig ägs av Impilio Care AB. Impilios vd, grundare och störste ägare heter Fredrik Strömholm. På 1990-talet var han med och genomförde privatiseringar av statens verksamhet. Så fick upp ögonen för de då nyöppnade välfärdsmarknaderna.
Nu driver han ett bolag som av allt att döma är en katastrof för barn och unga men som har en vinstmarginal på 39 procent.
John Walters död borde leda till regeringskris
I det januariavtal som föll i förra veckan hade Centerpartiet ordnat det så att Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte fick tala om problemen på landets HVB-hem kunde ha något med deras vinstjakt att göra.
I ett rimligt land skulle händelser som John Walters död utlösa regeringskriser, i ett rimligt land skulle politiker klättra på varandras ryggar för att göra något åt det här.
Men det här är inget rimligt land. Det här är Sverige och här har den breda mitten, som det tydligen heter, suttit sönder all rimlighet.