Svenska barn går i en allt mer marknads­utsatt skola där likvärdigheten och integrationen fått stå åt sidan för vinster och marknadsintressen.

Det ”fria” skolvalet och vinstdrivande aktiebolag fungerar som katalysatorer för ojämlikhet. 

Skolan har, historiskt, fungerat som en mötesplats mellan elever från olika samhällsgrupper.

En neutral plats där alla ska mötas och få likvärdig utbildning. Men nu väljer föräldrar bort en skola om fler med invandrarbakgrund börjar där. 

Samtidigt skriver Almega, friskolornas arbetsgivarorganisation, i sitt remissvar på likvärdighetsutredningen att: ”En svår etisk fråga är om elever till föräldrar som bidragit till att finansiera välfärden ska tvingas stå tillbaka för elever till föräldrar som inte bidragit till att finansiera välfärden, eller som till och med är en kostnad för välfärden”. 

Detta går stick i stäv med skolans mål att uppväga skillnader i elevers möjlighet att tillgodogöra sig sin utbildning. 

Januariavtalet bakbinder regeringen och hindrar den att göra något åt dessa problem.

Ska vi klara ojämlikheten, den bristande integrationen och polariseringen i samhället behöver skolan förändras

Daniel Vencu Velasquez Castro

En riksdagsmajoritet tillåter att skolvalet spär på motsättningar mellan olika samhällsgrupper och att skattebetalarna står för aktieägarnas vinster i stället för elevernas utbildning. 

Det behövs en omläggning av skolpolitiken. Därför föreslår vi på Unga Örnar: 

 • Statlig finansiering av skolan. Staten bör ta över finansiering och ansvara för likvärdigheten och dela på huvudmannaskapet tillsammans med kommunerna. Rektor, lärare, specialpedagog med flera blir statliga jobb. Professioner som ligger utanför undervisningen, som fritidslärare, matsalspersonal eller städare förblir kommunala.

Skolpreferenssystem. Det fria skolvalet bör ersättas av ett system där elevers och föräldrars preferenser ska tas i beaktande tillsammans med nationella urvalskriterier. Kötid som urvals­kriterium bör förbjudas.

Socioekonomiska kvoter. Kvoter utifrån vårdnadshavarnas utbildnings- och inkomstnivå ska spegla den socioekonomiska sammansättningen i respektive kommun. Närhetsprincipen premieras upp till årskurs 6, men med start från årskurs 7 ritas upptagningsområdena om för att få en skola som representerar hela områden och skapar en blandad elevsammansättning. 

Stopp för vinstdrivande bolag att driva skolor. Vinstsyftande driftsformer – aktiebolag, handelsbolag och enskilda firmor – bör förbjudas att bedriva skattefinansierad skolverksamhet som omfattas av skolplikten. Kooperativ, stiftelser och ideella driftsformer kan fortsatt bedriva skolverksamhet.

Ska vi klara ojämlikheten, den bristande integrationen och polariseringen i samhället behöver skolan förändras.

Lärare, rektorer, föräldrar och politiker behöver samverka för att vända utvecklingen. Bara då kan vi få en kompensatorisk skola som tryggar Sverige i framtiden.