Etablissemanget darrar då det svärs i EU-kyrkan
Att svära i kyrkan är en svår konstart. Om man lyckas har man mycket att vinna, men misslyckas man kan det gå åt helvete, skriver Erik Larsson.
Ett exempel som är värt att hålla extra koll på just nu är hur svordomarna från LO:s förhandlingsexpert Torbjörn Johansson landar.
Nyligen sade han till Arbetet Global att han tycker att Sverige bör fundera över sitt medlemskap i Europeiska unionen. Det är minimilönerna som spökar igen.
LO är precis som andra fack, arbetsgivarorganisationer och riksdagspartier oroliga för vad EU:s förslag om minimilöner kan ställa till med. EU har tröskat frågan länge. När slutfasen nu närmar sig är LO:s avtalssekreterare allt annat än nöjd med vad han ser.
Han tycker inte att EU gjort tillräckligt för att värna den svenska modellen som skiljer sig från de flesta andra länder i unionen. I Sverige bestämmer nämligen inte politikerna vilken lägsta lön det ska vara på arbetsmarknaden, det är upp till fack och arbetsgivare.
EU-kommissionen anser sig ha gjort allt den kan för värna Sverige, men Torbjörn Johansson håller inte med.
Tvärtom. Frustrationen är påtaglig. EU har svikit sitt löfte, nu får det banne mig vara nog. Han är så missnöjd att han drar till med det värsta man kan göra i församlingen, nämligen svära i kyrkan.
När en LO-topp nu börjar tala om att lämna unionen så är det lite som att ställa fram Pandoras ask på ett barnkalas.
Att hota med att lämna EU gör man bara inte i en tid då nästan alla i det politiska etablissemanget tycker att Sverige ska vara kvar, eller i alla fall tiger om de inte håller med. Äntligen, efter många års velande, verkar locket lagts över frågan.
Svenska folket har dessutom aldrig varit mer positiva till EU än i dag. Sju av tio svenskar säger nej till att lämna och anser att vi har tjänat på att vara med i unionen. Att LO också är en varm förespråkare av frihandel som gynnar den svenska exportindustrin, gör utspelet svårsmält för många.
Det ligger nära till hands att tro att förhandlingsräven Torbjörn Johansson spelar ut det hårdaste kort han har för att tvinga EU att göra ett undantag för Sverige.
Om motståndarna tror att det är en bluff så är det väl bara att syna korten, kan man ju tycka.
Men så enkelt är det inte. Svenskarna är visserligen positiva till EU i dag men samtidig lever vi en tid där det bubblar av missnöje under ytan. Vaccinmotståndare, högerextremister och självutnämnda filosofer. Alla drömmer om att dra brallorna av etablissemanget och varför inte med hjälp av EU-medlemskapet?
När en LO-topp nu börjar tala om att lämna unionen så är det lite som att ställa fram Pandoras ask på ett barnkalas. Vad som helst kan hända och ett swexit kan komma fortare än man anar.
Den som svär i kyrkan kan locka fram de mest oberäkneliga krafter. Inför brexit så visade mätningar och stalltips från de flesta experter att britterna skulle rösta för att stanna. Så blev det inte.